Betydelsen av felaktig information i traktbanken : inverkan på virkesleveranser samt tidsåtgång och kostnad vid avverkningar

Abstract: Målet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende på avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahållen av Sveaskog. 25 bestånd användes och med hjälp av data från dessa bestånd simulerades 200 bestånd med liknande egenskaper fram, i form av beståndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestånd blev de bestånd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jämföras med bestånd som fått tilldelat fel. Programmet Timan 2.0 och programmets funktioner Standin och Aptan användes för att simulera avverkning av bestånden (Ogemark och Sondell 1997). Som resultat fick varje bestånd en stocknota för tall (virkesvolym per dimensionsklass). Efter avverkningen optimerades urvalet av avverkningarna mot avverkningskostnaden för tall (avverkningskostnaden/volym tall) med hjälp av LINDO, ett program för linjärprogrammering,. De 30 bestånd som hade de bästa skuggpriserna, dvs. de bestånd som det lönade sig bäst att avverka blev utvalda. Dessa bestånd fick gå igenom samma procedur som tidigare men med den ändringen att de fick fel tilldelat. Olika felnivåer användes som motsvarade felen i olika inventeringsförfaranden. Felen gav upphov till avvikelser för förväntade utfall jämfört med faktiskt utfall (enligt sanna data). Det förväntade utfallet motsvarar det planeraren tror skall avverkas baserat på den information som denne har tillgång till. Det faktiska utfallet motsvarar det som verkligen faller ut vid avverkningen. Resultaten redovisar skillnaderna mellan väntade utfall och verkliga utfall av volymer, medelstam, tidsåtgång för avverkning och avverkningskostnad. Volymskillnaderna var i vissa fall ganska stora för de enskilda avverkningarna, beroende på hur felen slumpmässigt hade fallit ut. Det var en klar skillnad mellan hur de olika felnivåerna påverkade precisionen. Det blev en skillnad på cirka 160 m3fub i snitt i alla dimensioner (17 stycken) mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån vid en avverkning på 15 000 m3fub. Medelstammen varierade inte lika mycket som volymen men trenden var ändå att de bättre noggrannhetsnivåerna gav ett bättre resultat. Tidsåtgångens kunde variera en hel del. Skördarens tidsåtgång varierade mellan 2-12,2 timmar/avverkad 1000 m3fub mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån. För skotaren var samma jämförelse 1,3-17,1 timmar/avverkad 1000 m3fub. Avverkningskostnaderna varierade en hel del, merkostnaderna varierade mellan 2-16,6 kr/m3fub mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån. Eftersom studien bara varierar noggrannheten på ett fåtal beståndsvariabler kan det antas att skillnaderna skulle ha blivit större om andra variablers noggrannhet varierades. Variationen blev som väntat mindre när noggrannheten blev bättre, dock så blev det en del oväntade resultat också som exempelvis medelstammens "hoppiga" medelvärden. Anledningen att det ibland kan bli avvikelser är att felen var slumpmässiga och att det ibland kan bli stora avvikelser även på bättre noggrannhetsnivåer