Analys av samband mellan skogslagervolym och maskinproduktivitet i gallring och slutavverkning

Abstract: I svenskt skogsbruk använder man sig idag av ett tvåmaskinsystem för att fälla och transportera ut stockar från skogen. En skördare fäller, kvistar och apterar träden och en skotare transporterar ut stockarna till avlägg. I detta system blir skotaren indirekt beroende av skördaren eftersom det inte går att transportera ut en större volym än det som fällts. För att motverka beroendet brukar man använda sig av ett skogslager, en volym som skördaren upparbetat och ligger i skogen i väntan på uttransport av skotaren. Syftet med denna studie har varit att analysera om skördares och skotares produktivitet påverkas av storleken på skogslagret. Data som har använts i studien var produktionsdata från 21 maskinlag under ett års tid. Både gallrings- och slutavverkningslag inkluderades. Dataunderlaget har tillhandahållits av SCA Skog och analyserna har gjorts med en upplösning på dygnsnivå. Som mått på maskinernas producerande förmåga användes en relativ produktivitet; förhållandet mellan den faktiska produktiviteten och den förväntade produktiviteten (normen). Analyserna av samband mellan maskinernas produktivitet och skogslagrets storlek utfördes som linjära regressionsanalyser. Analyserna visade att det varken fanns entydiga eller förväntade resultat. Signifikanta samband mellan maskinernas produktivitet och skogslagrets volym hittades för åtta skördare och sju skotare, dock var samtliga samband svaga (R2 ≤ 8,5 %). Resultaten var svårtolkade på grund av komplexitet och begränsad forskning om skogslagret och dess inverkan på maskinproduktiviteten. En felkälla i studien kan vara den förväntade produktiviteten (normen), på grund av potentiella osäkerheter i bortsättningsunderlagen (det vill säga modellerna för att beräkna normen). För att möjliggöra vidare studier krävs bland annat bättre kunskap om bortsättningsunderlagens tillförlitlighet.