Den svenska grupphusträdgården under 1970-talet : faktorer och idéer som varit centrala för dess utformning och användning

Abstract: Många gånger kan det levande materialet om-kring oss berätta lika mycket om vår historia som byggnaderna vi lever i. Tidens tankar och ideal avspeglas i dess utformning och användningen. Den svenska hemträdgården har en historia att berätta. Tyvärr har denna de senaste femtio åren blivit åsidosatt i studier, förmodligen på grund av att den fortfarande ligger så pass nära inpå i tiden. En av dessa perioder är 1970-talsträdgården. Därför är syftet med denna studie att ta reda på vilka faktorer och idéer som var centrala för utformningen och användningen i hemträdgården under 1970-talet. Fokus ligger på alla de trädgårdar som uppkom i grupphusbebyggda områden under och i efterdyningarna av miljon-programmet. Genom granskning av litteratur, besök i bo-stadsområden samt intervjuer, har de mest centrala faktorerna som påverkat trädgårdens utveckling tagits upp och förklarats. Det är viktigt att förstå att trädgårdens utveckling sker parallellt med samhällets utveckling och förändring. Därför krävs det att trädgården sätts i ett större perspektiv. 1900-talet är ett sekel präglat av teknisk utveckling, vilket gett upphov till en förbättrad levnadsstandard och förändrade levnadsvanor. Tekniska hjälpmedel som vi idag ser som självklara kom att, i grunden, förändra människors sätt att leva. Uppfattningen om hur trädgården ska utformas och användas har i samband med detta förändrats. Den behovsodling som bedrevs i trädgårdarna under 1900-talets första hälft var av stor betydelse, inte bara för befolkningen, utan också för staten, i en tid präglad av svält, sjukdomar och trångboddhet i städerna. Behovs-odlingen kom så småningom att ersättas av funktionalismens nytänkande om den moderna människan. Det minimalistiska och stilrena trädgårdsidealet symboliserade den nya tidens tankar om en tillvaro fylld med sol, ljus och ren luft. Trädgården kom att bli den nya människans symbol för ett sunt leverne där den skulle utnyttjas för rekreation istället för odling. Med mål om förbättrade bostäder och högre levnadsstandard kom städerna att utvecklas och en större del av befolkningen fick tillgång till en egen bostad med tillhörande trädgård. Under miljonprogrammet utgjordes en tredjedel av produktionen av småhus. Dessa byggdes som gruppbostäder främst i form av friliggande villor, parhus, kedjehus och radhus. Genom att bygga rationellt och tätt kunde kostnaderna hål-las nere. På detta sätt kom många områden att utformas på ett fantasilöst och monotont sätt med små tomter som saknade befintlig vegetation. Genom prefabricerade byggnadselement, förändrade sätt för uppvärmning av bostäderna samt kylens och frysens intåg i hemmen, kunde källaren uteslutas i de nya hus som byggdes. Därmed försvann också de höga socklarna som tidigare utgjort ett stort hinder för den så viktiga kontakten mellan hus och trädgård. De nya trädgårdarna fick, på grund av de mindre tomterna, en tydligt åtskild fram- och baksida som också hade skilda utformningar och funktioner. Framsidan dominerades i många fall av infarten för bilen, medan baksidan till stor del utgjordes av gräsmatta och uteplats. Trädgården, som i stor utsträckning hade skötts av kvinnan, kom att förändras i samband med att allt fler kvinnor lämnade hemmet för att gå ut i arbete. Skötseln av trädgården var tvungen att förenklas för att kunna skötas på den lediga tid som fanns efter arbetet. Trots detta skulle trädgården fortsatt kunna erbjuda något vackert att mötas av året runt. Därmed kom växter som hade mycket att erbjuda i form av blomning eller grönska, men samtidigt krävde en minimal insats, att bli det självklara valet. Trots att det inte är mer än drygt 40 år sedan dessa områden byggdes har det varit svårt att hitta information och material om dessa grupphusområden och deras trädgårdar. Om detta beror på att det fattas intresse för ämnet eller om det beror på något annat är svårt att säga. Som en följd av detta finns det mycket som ännu inte är dokumenterat och som därmed inbjuder till vidare studier i ämnet.