Naturvård och efterbehandling i Masugnsbyns dolomittäkt

Abstract: Vid all täktverksamhet är miljöarbetet viktigt, och stort fokus läggs idag på efterbehandling av verksamhetsområdet. Ofta är målet att gröngöra området med sprutsådd eller liknande, och ibland eftersträvas att området ska likna omgivningarna. Nu börjar nya idéer kring återställning presenteras där efterbehandlingen utgår från de nya förutsättningar brytningen givit området. I Masugnsbyn, Norrbotten, bryts dolomit vilket används som tillsatsmedel i produktionen av järnmalmpellets av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. I anslutning till täkten ligger Masugnsbyns naturreservat och flera intressanta naturtyper och växter återfinns i eller i närheten av Masugnsbyn, bland annat kalkgranskog och fjällsippor (Dryas octopetala L.). Den här studien fokuserar på hur de ovanliga naturtyperna samt fjällsippor kan gynnas vid en framtida efterbehandling av verksamhetsområdet. Studien bygger på följande tre delar; en litteraturstudie, ett såddförsök och ett fröbanksförsök. I litteraturstudien studerades naturtyperna kalktallskog, kalkgranskog, dryas-hed och skogsbevuxen myr; deras karaktärsdrag samt vad de kräver för förutsättningar. Vid såddförsöket undersöktes om kalkinblandning i jorden kan gynna etablering av fjällsippa. Detta gjordes genom att frön från fjällsippa såddes i tre olika jordar med 0, 30 och 60 % dolomitinblandning. Här studerades både antal fjällsippor som grodde samt täckningsgrad av plantorna. I båda fallen visade den statistiska analysen att det inte gick att se någon signifikant skillnad i groning eller täckningsgrad i de olika substraten. Vid fröbanksförsöket hämtades 16 prover från jorden som planeras att användas vid efterbehandlingsarbetet. Det resulterade i 92 groddar som visade sig vara fördelade mellan sex arter, med dominans av vide (Salix spp. L.) och björk (Betula spp. L.). Slutligen ges förslag till efterbehandling av området. Efterbehandlingen utgår från områdets nya förutsättningar efter brytningen, och den torra och karga miljön som uppstått. Ett förslag på hur det går att inkludera de fyra studerade naturtyperna i olika delar av verksamhetsområdet ges dessutom.