Vem får plats i baksätet på en bil?: Utveckling av en virtuell rymlighets metod
Abstract: Tyngdpunkten i detta examensarbete är att utveckla en virtuell metod som ska bestämma hur mycket utrymme (till exempel huvudutrymme eller knäutrymme) som krävs för en person av en viss längd ska kunna sitta bekvämt i baksätet (andra raden) i en bil. Metoden är utvecklad genom att använda en mjukvara för ergonomiska analyser, RAMSIS, där så kallade manikiner (digitala människor) används för att utvärdera utrymmet i baksätet. Projektet är utfört på uppdrag av Volvo Personvagnars ergonomiavdelning i Göteborg. Den exteriöra designen på en bil har en stor påverkan på det invändiga utrymmet. De senaste åren har den generella trenden inom bildesign varit mer dynamiska utformningar vilket ofta har lett till lägre tak och mindre fönster. Hur påverkar detta den upplevda rymlighetskänslan i bilen? Finns det andra faktorer än det rent fysiska utrymmet? Att kunna svara på frågor som de här i ett tidigt stadie i en utvecklingsprocess för en bil, då den fortfarande bara finns som virtuell modell i datorn, kan vara mycket gynnsamt. Utöver detta så kan behovet av fysiska prototyper minskas vilket skulle innebära kortare utvecklingstider och lägre kostnader. Idag använder ergonomiavdelning på Volvo Personvagnar RAMSIS för att analysera förarens hållning och rörelse. Men på grund av det faktum att programmet har problem att spegla realistiska sittpositioner i baksätet så behövs en virtuell metod (för användning i RAMSIS) för att bättre positionera manikiner i baksätet och för att kunna berätta vem som får plats bekvämt. En klinik, som är grunden för utvecklandet av den virtuella metoden, genomfördes med totalt 60 testpersoner. Objektiv data i form av fysiska uppmätningar, och subjektiv data genom en enkät gällande upplevd rymlighetskänsla, samlades in gällande sittpositioner i baksätet. Utifrån dessa data var det möjligt att se samband mellan upplevd och fysisk rymlighet vilket kunde hjälpa härleda mått som motsvarar särskilda betyg. I denna mening var det möjligt att bestämma hur mycket utrymme man behöver för ett visst betyg. Den virtuella metoden skapades genom en iterativ process där analys av klinkresultat tillsammans med omfattande testning i RAMSIS var centralt. Resultatet blev en steg för steg guide för virtuell utvärdering av rymlighet där en utvald manikin kan positioneras i baksätet på en bilmodell. I och med det är det möjligt att dels se hur lång manikin som får plats och även hur väl den får plats genom ett betyg på en viss skala.
CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (in PDF format)