Förekomsten av rotknölsbildande bakterier för Brun böna (Phaseolus vulgaris L.) och Blå lupin (Lupinus angustifolius L.) i olika jordar

Abstract: Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell. Syftet med denna studie är att undersöka den naturliga förekomsten av rotknölsbildande bakterier i några utvalda skånska jordar. Som metod har en försöksodling genomförts med två vanligt förekommande baljväxter, Brun böna (Phaseolus vulgaris L.) och Blå lupin (Lupinus angustifolius) i växthus vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Förodling av baljväxter i krukor kan vägleda odlare i val av växtslag för olika jordar och i valet ifall inokulering av utsädet kan behövas. Parallellt med försöksodlingen har även en litteraturstudie genomförts som ger underlag för analys och diskussion. Förutsättningarna för rotknölsbildning ökar i en jord där det finns frilevande bakterier. Det var därför av intresse att jorden som skulle användas i försöket hade någon odlingshistorik med baljväxter de senaste 20 åren, allra helst lupin eller böna. I detta försök ingick även en jord som inte hade någon känd odlingshistorik av baljväxter, och var därför intressant ur den aspekten. Vid avslutningen av försöksodlingen undersöktes plantornas rötter för att se om det bildats rotknölar. Rotknölarnas storlek och mängd uppskattades och rotknölarna delades för bedömning av färgen. En röd färg indikerar att aktiv kvävefixering pågår. Resultaten av försöksodlingen visade på rotknölssymbios i alla fyra försöksjordarna. Detta ger en indikation av att det finns en naturlig förekomst av kvävefixerande bakterier i försöksjordarna. Sammanfattningsvis kan sägas att min metod med försöksodling enkelt kan genomföras av hobbyodlare och jordbrukare för att kunna konstatera om jorden är lämplig för den tilltänkta grödan och/eller om det finns behov för inokulering.