Kommunikation och följsamhet inom djursjukvården

Abstract: Vårt språk lär vi oss tidigt i livet men den största delen av vår kommunikation sker ickeverbalt genom kroppsspråk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och är av stor vikt i klientkontakten inom vården. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundläggande kommunikation inom vårdyrken, såväl på humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda på hur djurhälsopersonalen kan bli bättre på att kommunicera med djurägare och därigenom uppnå en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vårdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vårdkvalitet. I den internationella litteraturen används de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet. Begreppen har något skilda innebörder, och vissa menar att ålderdomliga termer bör bytas ut för att bättre passa in i den moderna vården. Faktorer som kan påverka följsamhet kan delas in i olika dimensioner och i en utvärdering är det viktigt att vårdpersonalen väger in dem alla för att få en rättvis bild av följsamheten. Patientcentrerad omvårdnad är något att sträva mot både inom human- och djursjukvården. God kontakt med patienter och djurägare har visat sig öka motivationen hos klienterna samt ge en högre grad av följsamhet. Tyvärr har vårdgivare ofta ont om tid för sina klienter och trots att relationen mellan läkare och patient har förbättrats är det fortfarande många patienter inom humanvården som väljer att inte vara delaktiga i vårddiskussionen. Somliga patienter föredrar att vårdgivaren tar beslut för dem och läkare kan finna svårigheter i att engagera patienter i vårdsamtal. Vissa läkare däremot lägger större vikt vid att förmedla information än att se till att patienten faktiskt förstår informationen. Hur väl upplevelserna av ett gemensamt vårdmöte mellan vårdgivare och vårdtagare stämmer överens kan mätas i så kallad interaktions- och informationskonkordans. När parternas uppfattningar skiljer sig åt uppstår diskordans, något som kan minskas genom att personalen ställer rätt frågor, blir bättre lyssnare och låter klienten bekräfta eller rätta information. Siffror visar att 80 procent av medicinska fel beror på brister i kommunikation, något som kan minskas genom att vårdpersonalen ser till att tala samma ”språk” som patient eller djurägare genom att lägga fackspråket åt sidan. Bristande kommunikation kan ge en mängd vårdrelaterade konsekvenser så som förlängt sjukdomsförlopp och ökade kostnader för både klient och sjukvård. Det är upp till varje individ inom djurhälsopersonalen att se till att kunder bemöts på bästa sätt, men för att se till att personalen verkar som ett team krävs ramar att arbeta efter. När personalen är med och utformar sin egen arbetsplan ökas engagemanget och känslan av att ett koncept är genomförbart. Arbetsgivaren bör se till att alla medarbetare är utbildade i ämnet kommunikation för att försäkra sig om att djurägare och djur får bästa möjliga mottagande och vård.