A palaeoecological study of Holocene lake sediments above the highest shoreline in the province of Västerbotten, northeast Sweden

Abstract: En sedimentborrkärna från sjön Svartkälstjärn, belägen 260 m ö.h. nära Vindeln i Västerbotten, provtogs for analys av frekvensen pollen, sporer och kolpartiklar samt beräkning av ackumulationshalter. Syftet var att rekonstruera den lokala miljöutvecklingen under Holocen med betoning på skogssammansättning, brandfrekvens, markerosion, akvatisk produktion samt mänsklig påverkan. Som komplement användes andra tillgängliga data från samma borrkärna såsom magnetisk susceptibilitet, organisk halt (TC) och kol/kväve kvoten (C/N). Kronologin baserades på 14C-datering och analys av antropogent cesium (137Cs). Studien visar att området kring Svartkälstjärn har varit helt täckt av skog sedan 8500 kalenderår fore nutid ( cal BP). Tall och björk dominerade initialt medan inslaget av lövträd blev större kring 7000 cal BP. Pollenförekomst och påtagliga polleninfluxvärden av ek, alm och lind kan indikera förekomst av dessa ädla lövträd under mellersta delen av Holocen. Klimatet blev gradvis kallare och fuktigare kring 4500 cal BP och en tydlig ökning av vitmoss-sporer antyder att våtmarker troligen upptog en större areal i sjöns omedelbara närhet. Granen etablerade sig i området kring 3300 cal BP och inom 500 år var gran det dominerande trädslaget kring sjön. Kolpartikelfrekvensen ökade generellt kring 3000 cal BP följt av tre perioder av högre ackumulation (vid 2800 cal BP, 1700 cal BP och i recent tid). Den mänskliga påverkan på skogsmiljön är påtaglig under de senaste 500 åren. Markerosionen ökade markant och ormbunkssporer upptar ca 55% av den totala pollenfrekvensen i den översta delen av borrkärnan. Resultaten tyder på omfattande mänsklig aktivitet i sjöns närområde i form av avverkning, tjärbränning och dikning. Historiska dokument från trakten ger ytterligare belägg för denna utveckling.