Hur nöjda är ekologiska lantbrukare? : en intervjustudie med tolv animalieproducerande lantbrukare och deras uppfattningar om ekologisk produktion

Abstract: Den svenska regeringen har satt mål gällande ekologisk produktion; till 2020 ska 20% av den totala jordbruksmarken vara ekologisk certifierad. Detta mål har historiskt sett inte uppnåtts och kontinuerligt skjutits på framtiden. Att målen inte uppnåtts kan förklaras med att konventionella ser flertalet riskaspekter med att vara ekologisk lantbrukare. Information kring möjlighetsområden med ekologisk produktion kan tänkas motivera konventionella lantbrukare som överväger en omställning. Ökad kunskap kring problemområden kan även ge exempelvis staten kunskap kring dessa problem och lämpliga åtgärder kan stättas in för att främja att fler lantbrukare ställer om eller öka nöjdheten hos nuvarande ekologiska lantbrukare. Därför syftar denna studie till att undersöka och kartlägga hur ekologiska animalieproducerande lantbrukare uppfattar sin situation som ekologisk livsmedelsproducent. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod genom telefonintervjuer och tolv ekologiska lantbrukare deltog i studien; fyra äggproducenter, fyra mjölkproducenter och fyra grisproducenter. Genom intervjuer framkommer att ekonomi, miljö, vilja att testa något nytt eller djurvälfärd låg till grund för varför en beslutsprocess om att ställa om till ekologisk produktion sattes igång. Gällande möjlighetsområden ses en ökad lönsamhet efter omställningen och lantbrukarna berättar om en stor efterfrågan på deras produkter. Lantbrukarna uppfattar generellt inte att det är ett problem att inte få använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, hos flera av lantbrukarna finns snarare en lättnad att slippa använda dessa medel. Likadant med ogräsfrågan som inga av lantbrukarna ser som något problem, dock förklarar vissa av dem att ogräs kan vara ett problem. Arbetsmiljön har blivit bättre efter omställningen, dock upplevs det hos två äggproducenter som sämre då stallarna upplevs dammigare. Arbetsbelastningen uppfattas som likadan som innan eller lägre, då på grund utav från förändring i arbetstoppar. Djurvälfärden uppfattas blivit bättre eller på samma nivå hos mjölk- och grisproducenterna men två av äggproducenterna upplever den sämre än i konventionella system. Vad gäller problemområden anses utgifter ha ökat efter omställningen då ekologiskt foder är dyrt att köpa in. Mjölk- och äggproducenterna anser att priserna är för låga på produkterna och att prissättningen skiftas uppfattas ge en osäkerhet. Ytterligare uppges att det generellt finns spänningar mellan konventionella och ekologiska lantbrukare och ekonomiska stöd för ekologisk produktion uppfattas föränderliga. Fler rådgivare efterfrågas då en brist av dessa uppfattas. Reglerna för KRAV-produktion och ekologisk produktion uppfattas som rimliga men det framkommer att lantbrukarna önskar tydligare bakgrund till reglerna.