Högstadieelevers perspektiv på skolgården

Abstract: Idealet om den kompakta staden har lett till att grönytor i allt större utsträckning tas i anspråk till förmån för ny bebyggelse. För barn och unga som växer upp i urbana samhällen innebär detta att tillgång till ytor för lek och vistelse begränsas. Konkurrensen om marken har även lett till att skolgårdarna utvecklats ofördelaktigt. Skolgårdarnas storlek krymper och idag finns skolor som helt saknar egen skolgård. Enligt lagstiftningen ska det finnas tillräckligt stor friyta för lek och vistelse i eller i närheten av byggnader som innehåller skola, förskola eller fritidshem. Formuleringen innebär dock att olika kommuner arbetar på olika sätt, då det är de själva som ska fastställa riktlinjerna. Då skolgården visat sig kunna utgöra en hälsopotential för barn och unga är den negativa utvecklingen anmärkningsvärd. Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers egna perspektiv på skolgården. Inriktningen på högstadieelever föregås av att det finns begränsat med studier kring äldre barns skolgårdsmiljö och hur denna uppfattas av eleverna. Studien ämnar därför undersöka hur högstadieelever upplever och använder sin skolgård, samt vilka utvecklingsmöjligheter eleverna ser att skolgården har utifrån sina behov och intressen. Med avstamp i den kompakta staden ämnar studien även att undersöka huruvida skolgårdens yta och mängd grönska kan inverka på elevernas upplevelser, användning och önskemål. Därtill undersöks även vilken betydelse skolgården kan ha för högstadieelever. Tre åttondeklasser från tre olika skolor i Skåne har deltagit i studien. Skolornas respektive skolgårdar skiljer sig åt avseende yta och mängd grönska för att kunna undersöka potentiella skillnader i hur eleverna upplever och använder sin skolgård. Resultatet visar att elevernas upplevelser av skolgården ofta härleds till skolgårdens fysiska utformning. Skolgården upplevs och används utifrån de förutsättningar som ges för socialt umgänge och fysisk aktivitet. Studien har också kunnat visa att många elever väljer att stanna inomhus beroende på vädret och att skolgårdsmiljön sällan tillgodoser elevernas behov eller intressen i den mån som önskas. Det har därtill visat sig att pojkar och flickor använder och upplever skolgården på olika sätt och att pojkarna ges bättre förutsättningar att kunna utföra de aktiviteter de önskar än flickorna. Skolgårdens yta och mängd grönska behöver förstås i ett större sammanhang och är som enskilda variabler ingen garanti för en skolgård av hög kvalitet. För att kunna möta alla elevers behov och intressen efterfrågar eleverna en mer sammansatt skolgård, där gröna miljöer i större utsträckning integreras med möjligheter till socialt umgänge och fysisk aktivitet. Skolgården har en viktig roll i elevernas vardagsliv, inte minst genom att verka som en plats för trygghet och rätt till självbestämmande. Då tillgång till friytor minskat diskuteras även skolgårdens potential att utvecklas till att bli mer mångfunktionell, exempelvis genom ökat samutnyttjande, grönstruktur och lärande. Genom att betona skolgårdens potentiella betydelse även i ett större sammanhang är det möjligt att lyfta skolgårdens relevans i planeringen.