Lönsamhet i att konvertera från konventionell till ekologisk mjölkgård : en fallstudie

Abstract: En ökad marknad för ekologiska varor enligt Ekoweb (2017) ger ett stort intresse för att bedriva ekologisk produktion då många konsumenter värnar om miljövänlig mat och god djurhållning, och att det ekologiska livsmedlet slår försäljningsrekord varje år: Detta gör ämnet intressant att studera (Jordbruksverket, 2018b). Det blir oftast ett högre täckningsbidrag på de flesta gårdar med ekologisk produktion. Med bättre lönsamhet än i den konventionella produktionen som är kantat med dåliga marginaler är detta intressant att studera. Regeringsbeslutet om livsmedelsstrategin har en stor betydelse då det där säger sig vilja ha mer ekologiska livsmedel (Bucht & Barr, 2017). Målet med denna studie är att få svar på om det finns en högre lönsamhet med ekologisk mjölk och växtodling, än konventionellt. Metoden som använts är en litteraturstudie kombinerat med en fallstudie. Fallföretaget består av en produktion med 70 konventionell produktionen. Detta fallföretag har varit utgångspunkten vid framtagande av kalkyler som beskriver såväl konventionell som ekologisk produktion. Resultatet för fallföretaget visar att det går att få ett högre netto i en ekologisk produktion med en kombination mellan mjölk och växtodling. Det ger ca 930 000 SEK per år. Att kombinera mjölk och växtodling ger alltså en god lönsamhet bl.a. eftersom gården kan producera sitt egna foder. Det är även visat i en känslighetsanalys att man kan ha betydligt lägre skördar än avkastning på mjölk jämfört med konventionell produktion för att få samma TB. Även det ekologiska bidraget som finns i ekologisk produktion ger en bättre total ekonomi men är ej nödvändigt för ekologisk produktion, för att ändå få bättre TB än konventionellt. Det har även visat att fallföretaget har möjlighet till att hålla höga omställningskostnader under en kort tid. För att minska kostnader i den ekologiska produktionen är det viktigt med att få fram foder med bra värden som har bra värden med protein, energi och NDF. Detta för att slippa inköp av dyrt proteinfoder. Försök som Spörndly & Spörndly (2013) har gjort visar att kostnaderna för fodret har en stor påverkan på lönsamheten i ekologisk mjölkproduktion. Detta innebär att gårdar med tillräcklig areal för foderproduktionen till djuren har mögligt till god lönsamhet. Svårigheten i rapporten har varit har varit att avgöra vad priset på grödor och mjölk kommer att vara framöver även nivåerna för avkastning på grödorna är svåra att uppskatta med tillräcklig trovärdighet. För mjölkavkastning finns det en stor spridning på detta bland landets producenter.