Transfer pricing, Valuating Intangibles in Practise

Abstract: Uppsatsens syfte är att redogöra för nuvarande gällande rätt gällande internprissättning I kombination med immateriella rättigheter. Benämningen internprissättning refererar till priser i en transaktion som sker mellan bolag i en intressegemenskap. Kombinationen av de två ämnena är av intresse då vi kan se en ökning av koncerninterna transaktioner såväl som en ökad handel med immateriella rättigheter. Metoden som jag valt för uppsatsen är rätts dogmatisk. Ett fingerat praktik exempel kommer att användas för att påvisa hur värderingsprocessen av immateriella rättigheter har utvecklats vid sidan av regelsystemet och att det nuvarande systemet av juridisk vägledning har kraftiga brister. Målet är att i slutet på uppsatsen presentera potentiella nya riktlinjer för att kompensera för de nuvarande bristerna. Den svenska lagstiftningen gällande detta ämne är lokaliserade i 14 kap IL. Paragrafer som är av vikt är 19§, även kallad korrektionsregeln som ger uttryck för arms längds principen och 20§ som anger rekvisiten för bolag som anses vara en intressegemenskap. Armlängdsprincipen är en internationell juridisk princip och en internationell internprissättnings standard som fastställer att multinationella koncerner ska prissätta koncerninterna transaktioner med armslängds pris. Det finns två relevanta rättsfall. I RÅ 1991 ref.107 som även går under benämningen Shell målet där fastställer rätten att OECD:s riktlinjer kan erbjuda vägledning gällande korrektionsregeln och även gällande att fastställa ett armlängdspris. RÅ 2004 ref.13 fastställer att korrektionsregeln har företräde framför andra generella principer rörande inkomst beräkning. De riktlinjer från OECD som har högst relevans för det här ämnet är de som berör armlängdsprincipen, komparabilitet och prissättningsmetoder. Det är OECD:s åsikt att det bästa sättet att fastställa ett armlängdspris är att jämföra transaktionen med en tillförlitlig, jämförbar transaktion mellan oberoende parter. Detta ska ske med hjälp av deras riktlinjer om komparabilitet och godkända prissättningsmetoder. I tillägg har OECD ett kapitel enbart tillägnat immateriella rättigheter där problematiken med att försöka värdera rättigheterna avhandlas. Det fingerade bolaget är beskrivet som ett svenskt bolag av medium storlek vars omsättning baseras på immateriella rättigheter till 98,5 procent. Bolaget vill licensiera alla rättigheter till de immateriella rättigheterna till ett bolag inom samma koncern. För att kunna bestämma värdet på dess immateriella rättigheter är första steget att välja rätt metod. Genom att utesluta marknadsansats och kostnadsansats så faller valet på avkastningsvärdeansats och diskonterat kassaflödesmetod. Diskonteratkassflödesmetod är inte godkänd av OECD. Fokuset med metoden ligger på att fastställa risken och livslängden vilket inte riktigt går i linje med OECD:s riktlinjer. När värderingen är klar kan vi se att det är lite hjälp att få från OECD:s riktlinjer. Riklinjerna måste förändras och mer fokus måste läggas på avkastningsvärdeansats, riskanalys och fastställande av livslängd.