Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner

Abstract: Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ”Vimekbestånd”, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ”Stormaskinbestånd”. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd. Studien genomfördes kring Uppsala och Katrineholm under sommaren 2014. ”Vimekbestånden” hade i genomsnitt signifikant högre stamantal (ca 165 fler träd/ha), stamantal ≥ 100 mm i dbh (ca 140 fler träd/ha), grundyta (ca 5 m2/ha högre) och stamvolym (ca 54 m3sk/ha högre) samt lägre andel skadade träd (1,3 % jämfört med 3,7 %) efter gallring jämfört med ”Stormaskinbestånden”. Det var signifikant högre stamvolym (ingen signifkant skillnad beträffande stamantal och grundyta) i ”Vimekbestånden” än ”Stormaskinbestånden” även före gallring men den relativa skillnaden blev större efter gallringen (33 % jämfört med 41 %). Ingen signifikant skillnad mellan ”Vimekbestånd” och ”Stormaskinbestånd” uppvisades oavsett vilken variabel gallringsuttaget baserades på (grundyta, stamantal, volym) men det var tendens till högre uttag i ”Stormaskinbestånden”. Stickvägsarealen var signifikant lägre i ”Vimekbestånden” (17,9 %) jämfört med i ”Stormaskinbestånden” (23,0 %). Den efterföljande framskrivningen av kvarvarande träds volymproduktion fram till en tänkt slutavverkning vid 65 års ålder visade på, för tre olika gallringsregimerna, högre avkastning (drygt 10 000 kr/ha skillnad i nuvärde) för ”Vimekbestånden” jämfört med ”Stormaskinbestånden”. Slutsatserna som dras från denna studie är att resultatet rent kvalitetsmässigt efter en förstagallring med beståndsgående Vimekmaskiner ofta kan blir bättre jämfört med konventionella stickvägsgående maskiner. Dessutom skapar det högre stamantalet och den högre stamvolymen efter förstagallringen förutsättningar för ett högre nuvärde under en omloppstid i ett ”Vimekbestånd” jämfört med ett ”Stormaskinbestånd”.