Vegetationens betydelse för människan i miljonprogrammets storskaliga arkitektur : en studie av det ”gröna livet mellan husen” i Klostergården Lund

Abstract: Detta arbete, som utgår från bostadsområdet Klostergården i Lund i detalj och miljonprogrammet i stort, vill skapa en ökad förståelse för och fördjupad kunskap kring vegetationens förhållande till den storskaliga arkitekturen. I syfte att skapa utemiljöer där den mänskliga skalan är närvarande och de sociala behoven tillgodoses. Vegetation kan användas för att stötta de sociala strukturerna i ett bostadsområde genom att skapa tydliga fysiska strukturer. Miljonprogrammets bostadsområden har fått utstå hård kritik ända sedan det byggdes, men hur kommer det sig då att Klostergården, byggt 1963-68, av både boende och sakkunniga framhävs som ett mycket lyckat bostadsområde, har det med vegetationen att göra och i så fall vad kan vi lära oss från Klostergården? Denna fråga utgör bakgrunden till detta kandidatarbete, som tar avstamp i en historisk redogörelse för miljonprogrammets fysiska och sociala utgångspunkter. Synen på människor som en massa där de fysiska behoven gick för de sociala behoven, var en syn som gick hand i hand med storskaligheten som redskap för att åstadkomma effektivisering på flera nivåer i samhället. För att förstå och hitta lösningar till den kritik som miljonprogrammet fått utstå användes Jan Gehls teorier och tankar kring de sociala behovet som grundläggande behov för människan och att det är utifrån det behovet som städer och bostadsområden ska utformas. Vilken roll vegetationen har i staden respektive för människan behandlas också i de inledande kapitlen och fungerar tillsammans med denna historiska- och teoretiska redogörelsen som bakgrund till kartläggningen av Klostergården. I resultatet av kartläggningen används Gehls teorier som redskap att analysera vegetationen med. Gehl menar att de stora händelserna utvecklas från de många små. Genom att titta på den inverkan vegetationen har på människors möjligheter att gå, stå och sitta, se höra och tala, samt hur trevligt det i allmänhet är på en plats, kan man också se om det finns förutsättningar för det sociala livet i stort. Den avslutande diskussionen svarar på frågan om på vilket sätt Klostergårdens vegetation inverkar på upplevelsen och användandet av utemiljön på Klostergården där två huvudpunkter lyfts fram; Vegetationens skiftande karaktär i områdets olika rum och vegetationens inverkan på upplevelsen av rummens skala. Slutsatsen blir alltså att det ”gröna livet mellan husen” på Klostergården starkt bidrar till att skapa förutsättningar för ”livet mellan husen” att uppstå.