I vått och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner

Abstract: Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare. Som motpol till detta diskuteras i litteraturen relationen mellan land och vatten, människan, staden och naturen. Där riktas kritik mot den urbana människans negativa syn på naturens funktion och naturliga skönhet. I litteraturen presenteras också olika tankesätt om hur en ny relation kan utvecklas till natur i staden. I städers nerlagda och övergivna industriområden utvecklas en ny typ av natur; en ny vildhet. Det är vild natur som uppkommer i urban miljö. Denna växtlighet skiljer sig från den grönska som vanligtvis idag upplevs i staden i form av gatuträd och parker och som är tydligt påverkad av människans syn på estetik. Den urbana naturen utvecklas utan mänsklig aktivitet och tjänar ekologiska värden i staden. Det kan också vara ett sätt att hantera ökade mängder vatten. Den nya vildheten kan även vara en språngbräda för människor att få en närmare kontakt med naturen. Men det finns blandade attityder kring urban natur. Många ser den som otrygg och oattraktiv. Vild natur som förekommer i staden har av tradition betraktats som ogräs och har blivit ett kännetecken för en plats som sköts dåligt eller har lämnats att förfalla. Attityderna håller möjligen på att förändras. I detta arbete har idéer utvecklats för hur ett stadsrum i Helsingborg kan utformas med den nya vilda urbana naturen som meddesigner. Detta kan ge sociala och miljömässiga kvalitéer och samtidigt vara ett alternativt sätt att hantera ökade mängder vatten. Genom pedagogiska inslag i gestaltningen hanteras den misstänksamhet som finns mot den nya naturen. Vattnet måste tillåtas inta plats som ett levande dynamiskt fenomen utan att översvämningskatastrofer uppkommer. Detta innebär att vid gestaltning av stadsmiljöer måste hänsyn tas till naturens (vattnets) föränderlighet. I ett gestaltningsförslag visar jag att naturens föränderlighet kan skapa stadsrum med andra kvalitéer än de traditionellt hårdgjorda urbana miljöerna. Ytor med en mer naturnära utformning kan också fylla en viktig funktion som dämpare av negativa klimateffekter för en mer hållbar stad.