Att konsumera och producera landskap

Abstract: När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera). När distansen till det egna brukandet av ett område ökar så ökar även tolkningsföreträdet hos dess medialt kommunicerade representationer. Även i de fall då en individ är brukare av ett område så kan mediala representationer av området ifråga (landskap), trots att dessa inte stämmer överens med den personliga erfarenheten av det samma (landskap), påverka individens agerande och därmed det den represen- terar (området). Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan män- niskan, den värld hon lever i och hennes möjlighet till förståelse för sin påverkan på och beroende av den samma. Mer ämnesspecifikt är syftet att förstå landskapsarkitektens roll som medskapare av landskap (representationer i form av landskapsarkitektur) och därmed möjlighet att påverka förutsättningarna för olika typer av erfarenheter av och kunskaper om den värld människan lever i och hennes relation till den samma. För att göra detta fokuserar uppsatsen på den svenske konsu- mentens relation till matproduktionens landskap. Litterära studier om den svenske konsumentens fysiska relation till och mentala uppfattning om matproduktionens landskap har bedrivits för att förstå hur relationen har förändrats genom tiderna. En histo- risk återblick visar att den svenske konsumenten, på relativt kort tid, gått från att vara brukare av till att bli åskådare till matproduktionens landskap. Det är en distansering som, särskilt när det kommer till marknadsföring av matprodukter, bidragit till en ökad anspelning på "naturen" som "det goda" och ett trygghetsskapande genom sam- mankoppling till specifika geografiska positioner. Vidare har distanse- ringen till brukandet av matproduktionens landskap givit plats åt olika ideallandskap. Mest framträdande är det som formulerades i samband med nationalromantiken, strax innan sekelskiftet 1900. I berättelser, bilder, och senare även i reportage och reklam reproducerar denna ett matproduktionslandskap som anspelar på ett förskönat liv före den agrara och industriella revolutionen. Den svenska konsumentens erfarenhet och kunskap om matpro- duktionens landskap baseras på den personliga interaktionen med områden tillägnade åt matproduktion, men även på representationer av dessa. Med syftet att utforska och illustrera utbredningen av de två kompletteras de litterära studierna med en empirisk studie av Polarbröds Rågkaka. I studien kartläggs och jämförs Rågkakans re- klamlandskap och de fysiska landskap där Rågkakans ingredienser har producerats. Studien utgör ett belysande exempel på den svenske kon- sumentens nutida relation till matproduktionens landskap, där mot- stridiga representationer skapar ett tolkingsutrymme för vilken typ av landskap den egna konsumtionen (handlandet) är delaktig i att skapa. Landskapsarkitektur kan liknas med reklam såtillvida att den finns där, om inte för att sälja, så åtminstone för att lyfta fram vissa utvalda egenskaper. I skapandet av möjliga erfarenheter och kunskaper - ge- nom kommunicerandet av olika representationer av vad ett område (/omvärlden) är och vilka möjliga relationer människans kan ha till det (/den) - har jämte den mediala bilden och reklamen, landskapsar- kitekturen en roll att spela. Förstådd som en representation som visar på möjliga relationer mellan människan och den värld hon lever i, kan landskapsarkitekturen därmed användas som verktyg för en förändrad förståelse för, och värdering av, människans relation till den värld hon lever i. Vid tal om exempelvis en ekologiskt hållbar samhällsutveckling med landskapsarkitekturen som medel ligger lösningen troligen inte i vilken betongsten som används utan snarare i möjligheterna att för- ändra samhällets perspektiv och beteende gentemot ekosystemen. Det är en förståelse och värdering som landskapsarkitekten, genom ska- pandet av landskapsarkitektur, har en möjlighet att antingen försvåra eller underlätta.