Att leva tills vi dör : ett salutogent och holistiskt perspektiv på utemiljöns användning och betydelse inom palliativ vård

University essay from SLU/Dept. of People and Society

Abstract: Cicely Saunders grundade inte bara ett hospice utan startade också en världsvid rörelse inom vården för döende och deras anhöriga. Ramverket bestod av en större förståelse för vad det innebär att vara i livets slutskede och hur lidandet kan lindras. Denna förståelse fick hon genom att metodiskt samtala med patienter, lyssna på livsberättelserna och sätta sig in i deras livssituation med sjukdom, smärta och smärtlindring. Hennes begrepp Total pain, där hon innefattade allt lidande såväl den fysiska som den psykiska, existentiella och sociala lever kvar än, och utan hennes banbrytande forskning hade vi inte haft den palliativa vård vi har idag. Hälsa är så mycket mer än bara närvaron eller frånvaron av sjukdom. Den handlar lika mycket om vad vi uppfattar som välbefinnande och hälsa. Världshälsoorganisationens (WHO) definition som mer än bara frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning har utmanats av ett flertal andra, där exempelvis hälsokorset står för en spännvidd mellan den subjektiva och den objektiva hälsan. Hälsa och smärta i kontexten palliativ vård är inte okomplicerad. En mängd faktorer påverkar måendet för människor i livets slutskede vilket gör utmaningen stor för vårdpersonal och närstående. Att vårda svårt sjuka är djupt meningsfullt samtidigt som det innebär en stor påfrestning och stress visar min studie. Forskning inom denna vårdgren är etiskt utmanande och här behöver vi kanske tänka om för att driva förändring och utveckling. Miljöpsykologins teorier om stödjande gröna miljöer och naturlig fascination som vilar hjärnan från stress, går väldigt väl hand i hand med Cicelys tankar om holistisk vård, där hela människans lidande tas i beaktande. Antonovskys salutogenes där friskfaktorer såväl som sjukdomsfaktorer vägs in har i modellen KASAM hittat en plats där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder till ett högre välbefinnande. Resultatet av min studie knyter samman evidensbaserad design med evidensbaserad vård där trygghet och bekvämlighet tillsammans med tillgänglighet samverkar för en ökad användning av utemiljön och därigenom alla de positiva effekter som det kan bära med sig för patienter, anhöriga och personal.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)