Värdet av hållbarhetsmärkningar på prydnadsväxter i dagligvaruhandeln

Abstract: Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång. Möller Nielsen (2009) visade att ett tiopack svenska tulpaner har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än ett tiopack holländska tulpaner. Energianvändningen i holländsk växthusproduktion består i stor utsträckning av landets egen naturgas samtidigt som svensk växthusproduktion i allt större utsträckning ställer om till förnybar energi (Lööf 2010). Uppsatsens syfte är förklara och beskriva värdet av hållbarhetsmärkningar på prydnadsväxter genom att undersöka hur svenska, klimatcertifierade prydnadsväxtproducenter och grossister värderar Svenskt Sigills märkningar på prydnadsväxter i dagligvaruhandeln. För att undersöka värdet av prydnadsväxter samt IP Sigill och Klimatcertifiering på prydnadsväxter i dagligvaruhandeln intervjuades tre anställda hos olika klimatcertifierade prydnadsväxtproducenter och två anställda hos olika grossister svarade på enkätfrågor. Kundvärdehierarkin från Woodruff (1997 s. 142) låg till grund för frågorna och användes även vid analysen av det insamlade materialet. Resultatet visade att prydnadsväxter fyller två syften i dagligvaruhandeln. Det ena syftet med prydnadsväxter i dagligvaruhandeln är försäljningen som enligt respondenterna ofta sker genom impulsköp. Det andra syftet med prydnadsväxter är att, likt frukt och grönt, ge butiken ett trevligt, fräscht och levande uttryck. Den önskade konsekvensen från IP Sigill och Klimatcertifiering verkar enligt respondenterna inte vara att göra det lättare för konsumenten att välja ”rätt”. Snarare verkar IP Sigill fungera som en tröskelegenskap för att grossisterna ens ska köpa prydnadsväxterna. Klimatcertifiering på prydnadsväxter verkar idag inte fylla något syfte för dagligvaruhandeln. Idag har IP Sigill och Klimatcertifiering inte ett speciellt högt värde hos konsumenterna baserat på respondenternas svar. Alla respondenter menar dock att hållbarhetsmärkningar kommer att bli viktigare i framtiden. Det finns även andra indikationer på att hållbarhetsmärkningar kommer att bli viktigare. Det skulle alltså kunna vara en möjlighet för svenska prydnadsväxtproducenterna att differentiera sig genom hållbar produktion av prydnadsväxter.