Veterinär- och läkarstudenters kunskaper och värderingar om storskalig slakt och slaktmetoder – en enkätstudie

Abstract: I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till. Det är oklart varför det som anses vara normen tillåts passera i princip helt okommenterat under hela skolgången. Dagens köttproduktion är enormt omfattande med individer av olika djurslag som växer upp, lever och transporteras under olika förutsättningar, men alla har de en sak gemensamt. Alla måste de slaktas för att vi ska kunna äta dem. Just själva slakten kan vara en jobbig tanke, vilket gör att man gärna undviker den. Men om man började fundera över detta, vare sig man är köttkonsument eller ej, hur många skulle då faktiskt kunna berätta om hur en slakt går till? De avgörande momenten i en slaktprocess, sett ur det levande djurets perspektiv, är bedövning och avblodning. Bedövningen görs med olika tekniker beroende på vilket djurslag det handlar om, medan principen för avblodningen är likartad för alla djurslag på ett slakteri. Denna studie omfattade endast kyckling, nötkreatur och gris. I denna studie undersöktes vad veterinärstudenter och läkarstudenter kan om slaktmetoder i början av sin utbildning, samt vad de har för åsikter om dessa. Detta gjordes med hjälp av en enkät bestående av grundläggande slaktfrågor som delades ut klassvis till Uppsala universitets läkarstudenter termin 1-4 samt Sveriges lantbruksuniversitets veterinärstudenter årskurs 1-2. Samtliga frågealternativ omvandlades till poäng som sedan jämfördes mellan de två utbildningarna. Studien visar att kunskapen om slakt och slaktmetoder för kycklingar, nötkreatur och grisar är större hos svenska veterinärstudenter än svenska läkarstudenter med medelvärden på 0,53, respektive 0,21 poäng (poängskala 0-1), och att veterinärstudenter har större intresse för grundläggande kunskaper om slakt än läkarstudenter med medelvärden på 5,04 respektive 3,90 poäng (poängskala 1-6). Läkarstudenter anser i högre grad än veterinärstudenter att kycklingar, nötkreatur och grisar känner smärta och ångest i samband med avlivningen med medelvärden på 0,28 respektive 0,16 poäng (poängskala 0-1). En större andel läkarstudenter (62,4 %) än veterinärstudenter (50,3 %) accepterar att djur slaktas för humankonsumtion, medan en större andel veterinärstudenter (95,2 %) är mer negativa till att djur slaktas utan föregående bedövning än läkarstudenter (72,6 %). Ingen signifikant skillnad mellan de två utbildningarna kunde påvisas vad gäller åsikterna huruvida kycklingar, nötkreatur och grisar känner smärta och ångest i samband med bedövningen. Kunskapen om slakt var genomgående låg i de klasser som deltog i undersökningen (och som inte hade fått slaktundervisning), trots att en klar majoritet av studenterna var köttätare.