Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests

Abstract: Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige. Resultatet visar att kalavverkning har stor påverkan på EMF. Få arter hittades på de kalavverkade ytorna, hänsynsträd verkar ha en viss betydelse där några fler arter hittades, medan flertalet arter hittades enbart i den gamla skogen. Resultaten visar att det inte räcker med hänsynsträd vid avverkning för at klara mångfalden av EMF utan att det behövs flera åtgärder.