Har den fysiska miljön ett inflytande på våldsbrott? : en fallstudie av Kungsgatan, Föreningsgatan och Drottninggatan

Abstract: Detta masterarbete fokuserar på forskningsfältet Environmental Criminology som är en kombination av miljöpsykologi och kriminologi. Ämnet har syftet att försöka förstå brottsmönster genom att studera de fysiska miljöer brott förekommer i och hur de kan påverka människors beteende (Wortley & Mazerolle, 2008). Detta ämne kändes aktuellt med tanke på mitt intresse för relationen mellan människan och den byggda miljön. Samt att det dagligen går att läsa i tidningar om våldsbrott som har skett på offentliga platser i Malmö. Därmed blev syftet med detta arbete att undersöka ifall den fysiska miljön har ett inflytande på mängden våldsbrott. För att få en förståelse för vilka faktorer i den fysiska miljön som kan ha ett inflytande på mängden våldsbrott började arbetet med en litteraturstudie. Teorin presenteras under sex rubriker; kontroll, översiktlighet, oordning, service, vegetation och belysning. Därefter analyserades statistik över våldsbrott i Malmö från höstmånaderna mellan åren 2013-2015. Analysen utfördes via en GIS-analys för att få en förståelse över vilka gator som är brottsbelastade. Utifrån resultatet av brottsanalysen valdes Kungsgatan, Föreningsgatan och Drottninggatan som arbetets studieområden. Platsbesök och observationer pågick under november månad, där människorna och teorins identifierade faktorer studerades. Arbetets resultat visar att Kungsgatan med 17 våldsbrott samt Föreningsgatan med tio våldsbrott har goda förutsättningar i den fysiska miljön. Medan Drottninggatan med två våldsbrott har sämre förutsättningar. Slutsatsen är att teorins förutsägelse om den fysiska miljöns inflytande på våldsbrott inte sammanfaller med arbetets resultat.