Naturalistiska perennplanteringar på gröna tak med biokol i substratet : en undersökning om biokolets påverkan av potentiella växtval på gröna tak, samt hur ekologi och design kan samverka för att skapa mer hållbara planteringar
Abstract: Gröna tak kan generera många välbehövda ekosystemtjänster och vara en av lösningarna för att hantera de klimatförändringar vi står inför. De kan också ha en positiv och lugnande inverkan på oss människor i den stressade värld vi lever i. Därför är det viktigt att de gröna tak vi skapar är hållbara över tid och klarar av att leverera dess tilltänkta funktion. Syftet med mitt arbete är att ge förslag på vilka perenner som är lämpliga för växtbäddar på gröna tak och den extrema ståndort som ofta råder där. Genom att fördjupa mig inom biokol och dess användning undersöker jag vilka effekter biokol kan ha på växtbäddens tillgång på fukt, näring samt förändring av pH-värde och om detta förändrar antalet potentiella växtarter att plantera på ett grönt tak. För att skapa hållbara och visuellt attraktiva planteringar har jag också undersökt hur ekologi och design kan samverka i dagens naturalistiska planteringar. Målet är att mitt arbete ska kunna användas av andra landskapsarkitekter och liknande professioner. Min metod resulterade i nio olika hypotetiska växtbäddsscenarion fördelat på tre olika substratdjup av 50-, 150- och 300 millimeter. Inom dessa tre typer av växtbäddar har biokol i halterna 0-, 10- och 20 volymprocent tillsatts, vilket har generat nio olika växtlistor som visar hur artdiversiteten förändras med biokolets påverkan. För att illustrera hur arterna från växtlistorna kan användas i planteringar, har tre olika naturalistiska perennplanteringsmixar tagits fram för de olika substratdjupen. Det tunnaste substratdjupet definieras främst av sedumarter, det mittersta av örtartad ängsvegetation och det tjockaste av starkväxande högre perenner. Slutsatser av arbetet visade att biokol genom sin vatten- och näringshållande förmåga kan förbättra förhållandena i växtbäddar på gröna tak och utöka mängden potentiella växtarter. Störst effekt hade biokol i den tunnaste växtbädden där antalet potentiella växtarter ökade med 46 % från växtbädden utan biokol till den innehållande 20 volymprocent biokol. Generellt sett gjorde 20 volymprocent biokol en större påverkan i alla olika substratdjup än 10 volymprocent biokol. Desto tjockare substratdjup hade också en signifikant betydelse för att kunna tillgodose ståndortskraven för fler växter. Viktigt att tänka på när vi gestaltar framtidens gröna tak är att ta hänsyn till växters naturliga ståndort och hur växter interagerar med varandra.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)