Underlag för skogligt länsprogram Gotland : de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid

Abstract: Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten. Gotlands län omfattar en total landareal av 298 000 ha av vilka 124 000 ha, dvs 42 %, utgörs av produktiv skogsmark. Nationalparker och naturreservat omfattar 5 450 ha av skogsmarksarealen. Hela 85% av skogsmarksarealen återfinns i privat ägo. Virkesförrådet på skogsmarken är i genomsnitt 110 m'sk/ha, vilket är 14 m'sklha lägre än riksgenomsnittet. Det totala virkesförrådet på Gotland uppgår till 15, l miljoner m'sk. Hela 73 %av virkesvolymen utgörs av tall, vilket är en högre volymandel tall (Pinus sylvestris) än vad något annat län i landet har. Tillväxten på skogsmarken är i genomsnitt 3,4 m'sklha, vilket är 0,9 m'sk/ha lägre än riksgenomsnittet. Under 1990-talet avverkades en volym motsvarande två tredjedelar av tillväxten. Historiskt sett har de gotländska skogama kraftigt överutnyttjats och det var först i början av 1900-talet som åtgärder vidtogs för att vända den negativa trenden. Under 1900-talet har skogstillståndet stadigt förbättrats och virkesförrådet näst intill fördubblats. För att upprätthålla tillståndsförbättringen och för att nyttja skogspotentialerna förespråkar skogsvårdsfunktionen en ökning av de skogliga aktiviteterna. Samtidigt bör miljö-och kulturhänsynen öka. Formulering och kungörelse av skogsvårdsfunktionens strategier och målsättningar tros kunna gynna den skogliga utvecklingen i önskad riktning. Länsprogrammet bör därför innehålla både långsiktiga mål samt mer konkreta kortsiktiga etappmål. l enighet med den rådande nationella skogspolitiken föreslås följande långsiktiga delmål för det gotländska skogsbruket: A) Skötseln av all skog skall ske ur ett landskapsekologiskt perspektiv med kännedom om processer som historiskt sett präglat landskapet. B) skogsbruksmetoderna skall i görligaste mån anpassas till de ståndorter där träden ingår så att skogsmarkens naturliga processer och produktionsförmåga bevaras. C) Simgen brukas så att växt-och djuratier som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. D) Skogens uthålliga produktionsförmåga utnyttjas. E) Vid skötseln av skogen tillvaratas möjligheterna till mångbruk F) Samtliga fornminnen på skogsmark bevaras i oskadat skick. För perioden 2000-201 O föreslås följande regionalt anpassade etappmål: I. skogsbrukets aktiviteter i form av föryngringsavverlming och skogsvård ökar jämfört med 1990-talet. • Föryngringsavverkningen ökar från 148 000 till200 000 m'sk per år. • Gallringen ökar från 76 000 till 80 000 m'sk per år. • 30 % av gallringsarealen utgörs av förstagallring. • Röjningsarealen ökar från 900 till l 000 ha per år. • Tillfredsställande föryngring 5 år efter föryngringsavverkning uppnås på l 00 % av föryngringsarealen. Tät föryngring uppnås på 50 % av arealen. Il. Skogsbrukets naturvårdshänsyn förbättras med ölming av död ved, gammal skog och lövskog. • Arealen skog äldre än 140 år skall omfatta minst 5 % av skogsarealen. • Träd äldre än 140 år skall finnas spridda som evighetsträd i all skog. • Arealen lövrik skog ökar till minst 30 % av skogsarealen. • Mängden hård död ved i olika dimensioner ökar. III. Arealen produktiv skogsmark undantagen från skogsproduktion ökar. • 5 % av länets produktiva skogsmark, exklusive Gotska Sandön, skyddas i form av nationalparker, större reservat eller biotopskydd. • l % av skogsmarken avsätts frivilligt eller genom naturvårdsavtaL • Nyskapade skyddsformer förläggs främst till lövskog och naturskogsliknande skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet IV. Samtliga fornminnen på skogsmark bevaras i oskadat skick. En fortlöpande uppföljning och utvärdering av de föreslagna etappmålen rekommenderas under tioårsperioden, lämpligen genom statistikinsamling till följande indikatorer: a) Åtgärdsareal och virkesuttag, totalt och fördelat på föryngringsavverkning, gallring, röjning och övrig avverkning. b) Skogens åldersklassfördelning och årliga tillväxt. c) Arealandel med godkänd föryngring samt föryngringsareal fördelad på föryngringsmetod .. d) Areal samt andel äldre lövrik skog respektive lövskog av total produktiv skogsmarksareaL e) Mängd hård död ved inom total produktiv skogsmarksareaL f) Areal gammal skog samt dess andel av total produktiv skogsmark. g) Areal med god ståndortsanpassning, samt andel av total produktiv skogsmark. h) Areal med tillräcklig hänsyn till natur- och kulturmiljö, samt andel av total produktiv skogsmarksareaL i) Areal skyddad skogsmark för naturvårds- och kulturmiljövårdsändamål och dess andel av total produktiv skogsmarksareaL j) Andel skadade fornminnen fördelade på skadeorsak, fornminnestyp, län, kommun och andel skogsmark som är fomminnesinventerad. För att etapp- och delmålen skall uppnås ställs stora krav på den enskilde skogsägaren, både vad gäller att följa existerande lagar och att frivilligt vidtaga lämpig hänsyn vid skogsbrukarrdet skogsvårdsfunktionen har som tillsynings- och sektorsansvarig myndighet ett omfattande ansvar för att bistå skogsägarna till att bedriva ett miljö- och produktionsmässigt uthålligt skogsbruk. Länsprogrammet utgör en del i ansträngningarna att styra utvecklingen i önskad riktning. Ä ven om skogsvårdsfunktionen, i funktion av kreatör, åtnjuter huvudansvaret för att länsprogrammets etapp- och delmål kommer att genomsyra det gotländska skogsbruket i framtiden, så innehar även övriga skogliga aktörer och intressenter en viktig roll. Möjligheterna till ett framgångsrikt genomförande av länsprogrammet bottnar nämligen i ett gott samarbete mellan de intressenter som berörs av det gotländska skogsbruket.