Peripartumperiodens påverkan på mjölkkors fertilitet : en hög mjölkavkastning på bekostnad av fertiliteten?
Abstract: Årligen slås 100 000 mjölkkor ut i Sverige och nedsatt fruktsamhet är en av de viktigaste orsakerna. Kors fertilitet är multifaktoriellt betingad och påverkas därför lätt av förändringar i nutrition, hälsa och stress med mera. Peripartumperioden är en tid då mjölkkorna ofta drabbas av sina vanligaste hälsoproblem såsom mastit, metrit och leverlipidos, vilket senare har en effekt även på fertiliteten. Det är därför intressant att undersöka hur peripartumperioden, med avseende på rubbning av metabola och reproduktiva processer, påverkar mjölkkors fertilitet. Syftet med denna litteraturstudie är att begrunda om det är fysiologiskt rimligt med äggstocksaktivitet snabbt efter kalvning med en samtidig hög mjölkproduktion, samt om det finns förebyggande åtgärder för att säkra en god fertilitet. Kring kalvningen drabbas mjölkkor oftast av immunosuppression till följd av fysiologisk och oxidativ stress, minskat foderintag, hypokalcemi samt allvarlig negativ energibalans (NEB). Förändringarna sker som en konsekvens av ökade fysiologiska krav vid dräktighet, kolostogenes och laktogenes. Under peripartumperioden drabbas kor ofta av NEB på grund av för lågt intag av torrsubstans som följs av en massiv lipidmobilisering vilket ger en ökad mängd icke-esterifierade fettsyror (NEFA). En ökad NEFA-plasmakoncentration kommer att predisponera för ketos och leverlipidos som påverkar fertiliteten genom att förlänga anöstrus under postpartumperioden. Vid höga NEFA-koncentrationer sänks aptiten och neutrofilernas funktion försämras vilket innebär att immunstatusen försämras. Fertiliteten påverkas av NEB då det hämmar frisättningen av östrogen och progesteron samt minskar antalet LH-receptorer och predisponerar för sjukdomar såsom kvarbliven efterbörd (KE), metrit och mastit. Metrit ses ofta hos kor som drabbats av allvarlig KE och vid detta patologiska tillstånd är könsorganen en ogynnsam miljö för ägg och embryo vilket konsekvent leder till tidig fosterdöd och utebliven dräktighet. Sedan avelsarbete för mjölkkor började har fokus varit hög årlig mjölkproduktion vilket har gett en försämrad fertilitet, men i Sverige har vi haft bredare avelsmål länge, i avsikt att ge hållbara kor. Det är ett positivt förhållande mellan hög mjölkavkastning och både mastit och allvarlig NEB; det innebär att en hög mjölkavkastning försämrar fertiliteten eftersom NEB ger negativa endokrina förändringar och mastit har visats fördröja första ovulationen postpartum. För att förbättra fertiliteten är såväl nutrition och en bra djurhållning som långsiktiga avelsmål viktiga. Genom utfodring som täcker energi- och näringsbehovet under hela dräktigheten och laktationen undviks NEB och därmed de immunosupprimerande effekterna. En lugn miljö sänker stressen och ökar foderintaget. För långsiktiga effekter på fertiliteten är det viktigt att avla för balans mellan produktionsmålen och egenskaper såsom fertilitet och hälsa. För att få ekonomisk vinst av att hålla mjölkkor krävs idag en effektiv produktion med höga krav på djuren. Frågan är om det är rimligt att förvänta sig god fertilitet, korta kalvningsintervall, god hälsa och samtidigt en hög mjölkproduktion. Fler studier bör undersöka huruvida mjölkkors hälsa och fertilitet potentiellt kan förbättras genom förlängda kalvningsintervall och sänkta produktionskrav, samt inkludera ekonomiska perspektiv.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)