Utfodringsfrekvensens påverkan på prevalensen svansbitningar hos slaktsvin

Abstract: Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner. Gården har ökat utfodringen med ett extra utfodringstillfälle, från 3 gånger per dag till 4 gånger per dag utan att ändra det sammantagna dagliga protein och energiintaget. Denna ändring har visats kunna minska antalet anmärkningar för svansskada på slakteri med 54 % och antibiotika behandlingen av grisar med diagnosen svansbitning har minskat med 35 %. Det har även gett en ökad tillväxt på 46 gram per gris och dag och ett förbättrat foderutnyttjande motsvarande 1 MJ per kg tillväxt.