Effekten av underväxtröjning och gallringsintensitet på skördarens effektivitet i förstagallring

Abstract: Gallring är en skogsvårdsåtgärd som syftar till att styra över virkesproduktionen på ett lägre antal stammar samtidigt som det tas tillvara på gagnvirket som genereras från de avverkade träden. Det svenska genomsnittet för drivningskostnaderna per avverkad kubikmeter i gallring är nästan dubbelt så höga jämfört vid slutavverkning. Kostnadsökningen kommer till största del av en lägre maskinproduktivitet. Skördarens produktivitet i gallring påverkas främst av gallringsform och beståndets karaktäristik, som bland annat medelstamsvolym, antal stammar/ha, och hindrande underväxt. Denna studie syftade till att undersöka om underväxtröjning är en kostnadsminskande åtgärd för gallringen samt att se hur olika avverkningsnivåer av klena träd påverkar skördarens produktivitet. Studien utfördes på ett talldominerat förstagallringsbestånd med varierande medelstamsvolym. Inom beståndet lades tre block ut (vardera motsvarande en medelstamvolym) som vardera innehöll fyra parceller. Inom varje block slumpades de fyra behandlingsmetoder ut: A) Underväxtröjt allt under 8,0 cm dbh, följt av gallring B) Ingen underväxtröjning, kvalitetsgallring med restriktion att inga klena träd får gallras bort C) Ingen underväxtröjning, gallring med restriktion att 3,5% av det totala antalet gallrade träden skall var klena träd D) Ingen underväxtröjning, gallring med restriktion att 8% av det totala antalet gallrade träden skall var klena träd Tidsstudien på skördaren utfördes som en frekvensstudie, där tidsåtgång och tidsfördelning per avverkad m3fub gavs för varje tidsstuderat arbetsmoment. Det fanns inga signifikanta skillnader på skördarens produktivitet mellan de fyra behandlingsmetoderna. Vad gäller gallringskvaliteten fanns det inte heller några signifikanta skillnader dem emellan. Underväxtröjning var i studien endast kostnadseffektiv då skördarens produktivitet minskade med 20% till följd av hindrade underväxt, och den gallrade medelstamsvolymen var 0,05 m3fub och ett uttag på 50 m3fub/ha. Dock tillhör inte detta uttag och denna beståndstyp vanligheten i norra Norrland och SCA:s skogar i området.