Ompressning av inplastat vallfoder - från rundbal till småbal

Abstract: Många stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel. Grönmassan i sex av rundbalarna behandlades med tillsatsmedlet Addcon Kofa grain pH 5 © och i sju av rundbalarna tillsattes inget tillsatsmedel (kontroll). Efter cirka sex månaders lagring pressades tre rundbalar med tillsatsmedlet och tre rundbalar utan tillsatsmedel (kontroll) om. De ompressade och inplastade fyrkantsbalarna lagrades sedan tillsammans med de kvarvarande rundbalarna i stack utomhus i 10 veckor mellan den 17/1 och den 26-27/3 2012. Därefter öppnades nio fyrkantbalar med tillsatsmedel, nio fyrkantbalar i kontrollbehandlingen samt tre rundbalar ur vardera behandlingen för provtagning och mätning av aerob stabilitet. Den aeroba stabiliteten följdes genom att balarnas kärntemperatur mättes dagligen i 14 dagar. Prover för mikrobiologiska och kemiska analyser togs med ensilageborr vid ompressning samt vid balöppning. Grönmasseprover för analyser togs i fält vid skörd av rundbalarna. Resultaten visade att både de ompressade småbalarna och rundbalarna höll en godtagbar hygienisk kvalitet med låga till normala halter av mögel, klostridier och enterobakterier. Dock var jästhalterna högre än önskvärt för både småbalar samt de rundbalar som inte pressades om, utan lagrades tillsammans med fyrkantbalarna. Detta har dock med största sannolikhet ingen negativ effekt på djurhälsan vid utfodring, men kan potentiellt förkorta den aeroba stabiliteten hos fodret. Tillsatsmedlet hade en hämmande effekt på mjölksyrabakterier, och gav ett hösilage med lägre pH, lägre halter laktat, ammoniumkväve och etanol. Tillsatsmedlet gav även lägre halter jästsvampar än kontrollbehandlingen. Den aeroba stabiliteten var godtagbar, det tog 48 timmar för fyrkantbalarna samt 24 timmar för rundbalarna att nå 3 grader över omgivande temperatur när balarnas kärntemperatur jämfördes med omgivande dygnsmedeltemperatur. Ordentlig varmgång skedde endast i endast en småbal i kontrollbehandlingen, varför den aeroba stabiliteten ändå bedöms som relativt god. Slutsatsen av detta försök var att det är möjligt att producera ett hösilage av fullt godtagbar hygienisk kvalitet genom ompressning från storbal till småbal. Syrabaserade tillsatsmedel verkar ha en hämmande effekt på tillväxt av oönskade mikroorganismer i hösilage, varför det kan vara motiverat att använda denna tillsats vid ompressning för att motverka den negativa effekt den extra syreexponeringen vid ompressning kan ha på den hygieniska kvaliteten. Produktionskostnaderna för det ompressade hösilaget är märkbart högre än kostnaderna för hösilage i rundbal som ej pressats om, men detta behöver inte utgöra ett hinder förutsatt att betalningsvilja finns hos konsumenten.