Zinkflöde till marken i svensk smågrisproduktion

University essay from SLU/Dept. of Soil and Environment

Abstract: Hos grisgårdar ingår zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid smågrisavvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan således betydande mängder zink tillföras åkermarken. En hög zinkhalt i åkermarken kan påverka mikroorganismer, markdjur och växter negativt vilket försämrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt känsliga anses mikroorganismerna vara. Syftet med arbetet var att undersöka zinkflödet till åkermarken i svensk smågrisproduktion för att se hur markens zinkhalt påverkas långsiktigt. Speciell vikt lades på användningen av zinkoxid i högdos. För att kunna avgöra hur zinkhalten i åkermarken påverkas av smågrisproduktion upprättades stallbalanser och fältbalanser för integrerade och specialiserade besättningar samt satellitbesättningar. Utifrån dessa beräknades antalet år det tar att höja markens zinkhalt från det nuvarande medelvärdet för åkermark i Västra Götaland (50 mg Zn/kg jord) till den halt där avloppsslamgödsling inte är tillåten (100 mg Zn/kg jord). Indata till balanserna hämtades via litteraturstudier. Markprovtagning genomfördes på fält där gödsel från smågrisbesättningar spridits under lång tid och närliggande fält där stallgödsel inte spridits. Detta för att se om zinkhalten i verkligheten har ökat till följd av spridning av grisstallgödsel. Enligt beräkningarna höjs zinkhalten i åkermarken snabbast för de besättningar som använder zink i högdos, det tar 68-135 år att fördubbla halterna. Där har satellitbesättningen den snabbaste ackumulationstakten och den integrerade besättningen den långsammaste ackumulationstakten. Då zinkoxid i högdos inte används tar motsvarande höjning 198-262 år, där har den integrerade besättningen den snabbaste ackumulationstakten och den specialiserade besättningen den långsammaste. I markprovtagningen blev det en signifikant högre zinkhalt i matjorden för de stallgödslade fälten för de ojusterade värdena. Men när zinkhalten i matjorden justerades med hjälp av halten i alvproven för att få bort den naturliga variationen blev det inga signifikanta skillnader. Tolkningen av markanalyserna är därför osäker för om zinkhalten i verkligheten höjts till följd av stallgödselspridning borde det även blivit en signifikant skillnad för de alvjusterade värdena. Ackumulationsberäkningarna skedde mot gränsen över vilken tillförsel av avloppsslam inte är tillåten (100 mg Zn/kg jord). Den verkliga zinkhalten då problem kan uppstå i marken för mikroorganismer, växter och markdjur behöver inte vara densamma. Studierna som har gjorts visar upp stor variation i den zinkhalt i marken som orsakar toxiska effekter på mikroorganismer och markdjur. Användningen av zinkoxid i högdos vid smågrisavvänjningen ger enligt beräkningarna betydligt högre zinkhalt i grisstallgödseln samt en betydligt snabbare zinkackumulation i åkermarken. Enligt beräkningarna är troligen användningen av zinkoxid i högdos vid smågrisavvänjningen inte ett akut problem för majoriteten av svensk åkermark. Däremot kommer användningen på lång sikt troligen att leda till för höga zinkhalter i åkermarken vilket betyder att användningen av zinkoxid i högdos bör fasas ut i framtiden. Markprovtagningen bekräftade inte ackumulationstakten från beräkningarna men visade tendenser till att zinkhalten höjts till följd av spridning av grisstallgödsel.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)