Pilotstudie av den svenska versionen av UNESP-Botucatu MCPS : ett instrument för utvärdering av akut, postoperativ smärta hos katt

University essay from SLU/Dept. of Clinical Sciences

Abstract: Det råder inga tvivel om att de som forskar om hur smärta påverkar djur är eniga om vikten av att kunna mäta och jämföra djurs smärta. För att kunna utvärdera smärta på katt på ett pålitligt och objektivt sätt krävs det att man kan använda sig av ett validerat smärtutvärderingsinstrument. UBPS är ett smärtutvärderingsinstrument för katt som är validerat på engelska och numera översatt till svenska. För att kunna använda den svenska versionen kliniskt i Sverige krävs det att den testat. Syftet med det här kandidatarbetet är att utföra en pilotstudie av den svenska versionen av UBPS genom att utvärdera smärta hos katter som genomgår ovariohysterektomi för att undersöka instrumentets validitet och lämplighet i klinisk verksamhet. Frågeställningarna som valdes behandlade huruvida instrumentet visar att katter som genomgår ovariohysterektomi uppvisar mer smärta postoperativt än preoperativt, om resultatet i den här studien går att jämföra statistiskt med resultatet från valideringen av den engelska versionen av instrumentet samt om instrumentet är lämpligt att använda kliniskt. Sju katter som genomgick ovariohysterektomi på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala utvärderades pre- och postoperativt. Förutom katternas smärtvärden så registrerades även deras ålder, vikt, läkemedel som administrerats perioperativt, sederingsgrad postoperativt och vilka tider utvärderingarna utfördes. Preoperativt var medianen för smärtvärdena 4 (instrumentets maximala värde är 30). Postoperativt var medianen 7. Wilcoxons teckenrangtest användes för att analysera differensen mellan de pre- och postoperativa smärtvärdena. Analysen visade en signifikant differens på 3 med ett p-värde på 0,022. Wilcoxons variabel var 28. En statistisk jämförelse mellan den här studien och studien av Brondani et al. (2013) kunde inte genomföras på ett relevant sätt eftersom de utfördes på olika sätt. Katterna har fått olika läkemedel och tiderna för utvärderingarna skiljde sig mellan de två studierna. På grund av att endast ett litet stickprov användes och att sederingsgraden hos katterna postoperativt kan ha påverkat resultatet kunde inga slutsatser om instrumentets validitet på svenska dras. För att kunna validera instrumentet skulle det krävas vidare studier. Författaren menar att den nuvarande versionen av instrumentet inte är lämplig att använda kliniskt delvis eftersom det var en onödigt omständlig procedur att använda instrumentet och delvis eftersom flera av instrumentets parametrar är tvetydliga. Det föreslås att nästa steg mot att få ett pålitligt smärtutvärderingsinstrument för katter på svenska borde vara att undersöka andra sådana, exempelvis The Glasgow Feline Composite Measure Pain Scale.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)