Vilka faktorer påverkar lantbrukaren i valet av placering av en ny byggnad? : stall för mjölkkor, dikor, tjurar och får

Abstract: Med jämna mellanrum behöver byggnaderna på en gård uppdateras. Det kan ske antingen genom renovering, ombyggnad eller utbyggnad av de befintliga byggnaderna. När det inte är tillräckligt behövs en ny byggnad. Vad är det då som påverkar lantbrukaren i valet av placering av den nya byggnaden? Syftet med den här undersökningen är att se vad som påverkar lantbrukare i deras val av placering av en ny byggnad. Är det en specifik faktor som påverkar eller är det flera? Finns det någon likhet eller skillnad mellan produktionsgrenarna? Mitt mål med undersökningen är att öka kunskapen i ämnet och belysa vad lantbrukare tycker har varit svårt vid placeringsvalet. I litteraturundersökningen tar jag bl.a. upp historia om hur byggnader har placerats, vad lagen säger om uppförandet av byggnader, hur gårdsbilden påverkas av byggnaders placering, logistik på gården, hur topografi och markförhållanden påverkar samt brand och brandrisk. Det här är en intervjuundersökning för att försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar. Jag har intervjuat sju lantbrukare varav fyra hade mjölkproduktion och de andra hade får, dikor och tjurar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att kunna låta lantbrukarna utveckla sina svar. En lantbrukare var aktiv i Östergötland medan resten var aktiva i Småland. Resultatet är skrivet så att svaren från varje gård är sammanställd i en enskild löpande text, detta för att lättare kunna se varje gårds förutsättningar och tankar. Jag har försökt återge svaren på intervjuerna så nära det sätt som jag fick det berättat för mig, både till innehåll och form. Två av lantbrukarna kommenterade att förr byggdes ladugårdarna i raka väderstreck, norr till söder eller öst till väst. Den ena av dem tyckte det var konstigt att det idag byggs utan att följa väderstrecken. Det går att se att dagens teknik skapar nya förutsättningar. Förr var det viktigt att ha översikt från bostad eller personaldel medan det idag är flera som tänker att det kan lösas med hjälp av kameror i och utanför byggnaderna. Likaså om semin eller veterinär ska komma ringer dessa i vissa fall innan och säger att de är på väg eller är i närheten. Det gör att lantbrukaren inte behöver stå och passa för att se när de kommer. Det jag kommit fram till är att varje gård är unik och har sina egna förutsättningar. Det är ofta flera faktorer som har påverkat valet av placering och de flesta av dem jag tog upp i min frågeställning har de funderat på. Det är inte alltid faktorerna har orsakat problem, men lantbrukaren har funderat på dem. Det fanns en faktor alla lantbrukare funderat på och tagit hänsyn till: logistiken på gården. Närmare bestämt transporterna till och från gården. Alla hade tagit hänsyn till detta bl.a. för att de lastbilar med släp som kommer ska kunna vända eller på annat sätt lätt ta sig runt gården. Lika så var det viktig för lantbrukarna att i framtiden kunna bygga ut sina stallar.