Odlingsvärd medicinalväxt Schisandra chinensis fjärilsranka

University essay from SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Schisandra chinensis är en tvåhjärtbladig växt och ingår i familjen Schisandraceae och i släktet Schisandra. Släktet innehåller ett tjugotal arter som är klätterväxter. Blommorna är oftast enkönade, blomställningen är enkel. Frukten är ett aggregat och är fäst längs med den förlängda blomaxeln. Inom medicin är det främst S. chinensis som använts. Växtens hemvist är i nordöstra Kina, Korea, östliga delen av Ryssland och norra Japan. I kinesisk medicin anses S. chinensis ha effekt på lungor, lever och njurar. Växten har använts för en rad olika åkommor. Den anses vara ett allmänt stärkande medel. I Kina pågår forskning om S. chinensis. Ryska vetenskapliga studier av S. chinensis har gjorts från 1940- fram till 1960-talet. Verksamma ämnen i växten, som kunnat isoleras, speciellt från bär och frön, är framför allt lignaner. Lignaner är en grupp ämnen som har sitt ursprung i aminosyran fenylalanin och tillhör växtens sekundära metaboliter. Sekundära metaboliter är växtens försvarsämnen. I kroppen fungerar de som antioxidanter. Lignaner räknas till de så kallade adaptogenerna. En adaptogen är i alternativmedicinen en kategori av biologiskt aktiva ämnen (av naturligt ursprung) som bidrar till att öka organismens förmåga att anpassa sig till negativa faktorer i omgivningen och undvika skador från sådana faktorer. För att odla S. chisandra rekommenderas en väldränerad , men fuktighetshållande jord, odlingszon I - III. Odlingskraven liknar de för vinodling. Tillförsel av växtnäring behövs och ett extra tillskott av fosfor kan behövas under bärtillväxten. Schisandra chinensis tillhör de basala angiospermerna, dvs de primitiva blomväxterna. Hos dem är fröets grobarhet låg. Svårigheter finns att få bra plantmaterial att utgå ifrån, dels på grund av att vilda exemplar blir allt svårare att få tag på, dels för att växten är svår att fröföröka. Att föröka plantorna vegetativt är mer framgångsrikt, men bara 40 – 50 % rotar sig. Sticklingsförökning av mjuka årsskott är den bästa förökningsmetoden för sticklingar. I försök med mikroförökning har material från blomknoppar visat sig fungera ganska bra. Det finns en ökande efterfrågan på naturläkemedel och kosttillskott i västvärlden. Detta kan ge förutsättningar för en inhemsk odling under kontrollerade förhållanden där företrädare för kinesisk medicin, bioteknik, växtförädling och odlingsteknik skulle kunna samverka.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)