Dama damas utbredning, bevarande och människornas kunskapsnivå om arten på Rhodos, Grekland

Abstract: Arbetet handlar om dovhjorten Dama dama som lever på Rhodos i Grekland. Det innehåller en teoretisk del där information om dovhjortarna sammanställts och en praktisk del som består av en enkätstudie. Syftet med studien var att kartlägga invånarnas kunskapsnivå om dovhjortarna på Rhodos, få kännedom om vilka åtgärder som krävs för att skydda artens överlevnad samt hur åtgärderna ska utföras. Dama dama är ett hjortdjur och delas in i två underarter: Dama dama dama som finns endast på Rhodos och Dama dama mesopotamica som finns i andra delar av världen. Populationen av dovhjortarna på Rhodos är den enda samt den äldsta vilda populationen som har överlevt i medelhavet. Den är dessutom genetisk differentierad från resten av släktet Dama dama vilket gör den populationen unik. Arten är dessutom listad i den röda boken med arter som är utrotningshotade i Grekland. Under år 1998 hade dovhjortarnas population på Rhodos minskat drastiskt trots att utbredningen på ön hade ökat. Då skapade det grekiska jordbruksverket nya regler för att skydda populationens överlevnad på ön och vid den senaste uppskattningen av populationen hade den ökat. Eftersom dovhjortarna på Rhodos är utrotningshotade, är artens bibehållning otroligt viktig och människornas kunskapsnivå om arten spelar en stor roll för dess bevarande. Målpopulationen i studien var endast människor som var bosatta på Rhodos. Enkätstudien var anonym och båda könen fick svara på enkäten. Deltagare kunde vara med i studien oavsett utbildningsnivå men det fanns en 18 - årsgräns. Totalt ingick 117 besvarande enkäter; 69 av de respondenterna bodde i byar / städer där dovhjortarna inte finns och 48 bodde i vissa byar där dovhjortarna finns. Enkätstudien utfördes i form av ett frågeformulär, den bestod av 15 frågor och innehöll varierande frågor som exempelvis: ”Vilken tid på året föder dovhjortar sina ungar”, ”Hur länge är dovhjortar dräktiga”, ”Hur många ungar föder en dovhjort, ”Är dov-hjorten utrotningshotad eller inte”. Resultaten visade en relation i kunskapen mellan ålder, kön och härkomst. Äldre personer kunde mer om dovhjortarna än yngre personer. Det kan bero på förr i tiden var det sedvanligt att bo kvar i byarna jämfört med nu som yngre personer flyttar till staden för att arbeta eller studera. Byborna kunde mer om dovhjortarna jämfört med stadsborna vilket eventuellt kan bero på att de har träffat på dovhjortar oftare än människor från staden. Att män kunde mer om dovhjortarna jämfört med kvinnor kan bero på att de flesta männen tillbringar mer tid ute i skogarna vilket kan leda till att fler män träffar på dovhjortar oftare. Sammanfattningsvis visar studien att personer som ofta kommer i kontakt med dovhjortar har en högre kunskapsnivå om arten, därför har kunskapsnivån av lokalbefolkningen en liknande geografisk utbredning som arten. Studiens rekommendation är att myndigheter och kommuner ska skapa utbildningsprogram med kunskapssökande moment om arten vilket kan leda till en högre kunskapsnivå och ett bättre skydd för den inhemska arten Dama dama.