Är takgården lämplig som skolgård för barn? : en empirisk studie av tre förskolegårdar på tak i Malmö

Abstract: I de rådande stadsbyggnadsidealen ses förtätning som en hållbar strategi att bygga ut staden. I de större städerna i Sverige råder däremot markbrist vilket gör utrymmet i staden till en prioriteringsfråga. Bland många intressen nedprioriteras ibland barnens intresse och de riktlinjer som finns gällande barns utemiljö följs då inte. Skolgårdar placeras på tak och frigör därmed yta på marken åt andra intressen. En takgård kan betraktas som en innovativ lösning på problemet, men vad händer när barnens raster bedrivs på taket? Hur påverkas barnen, deras lek och i sin tur fysiska och psykiska hälsa? Syftet med uppsatsen är att söka svar på om takgården kan anses vara en lämplig utemiljö för barn i förskoleåldern. För att ta reda på detta har empiriska studier genomförts på tre befintliga förskolor på tak i Malmö. Samtliga gårdar har analyserats genom intervjustudie och platsstudie med hjälp av två analysverktyg; OPEC och Malmö stads lekvärdesfaktor. På en av förskolorna har barnens lek dessutom analyserats genom observationsstudier. Resultatet indikerar att gårdarna generellt sett är för små i förhållande till forskningens rekommendationer. Även andelen grönska och kuperade ytor är under rekommendationerna. Resultatet visade även på att takgården upplevs som trygg och säker för barnen. Kvaliteten på förskolegårdarna på tak kan variera lika mycket som de gör på mark. Förutsättningarna är dock annorlunda på tak eftersom det saknas befintliga element att utgå ifrån. För att uppnå en lämplig förskolegård på tak krävs det därför en större insats. En avgörande faktor är att bjälklaget dimensioneras för tunga laster så att skolgården kan rymma de kvaliteter i utemiljön som barn behöver.