Transformation av Lövholmens industrilandskap

Abstract: Liljeholmen var ett av de första industriområdena som etablerades i Stockholm. Idag återstår bara Lövholmen som ett fragment av detta historiska landskap, ett öde ingenmansland utan kopplingar till den urbana struktur som med tiden kommit att omsluta området. Dessa postindustriella landskap vars funktion gått förlorad kan lätt uppfattas av gemene man som föråldrat, ordinärt och utan framtid i den moderna staden. Ur ett annat perspektiv är områdets identitet beroende av Lövholmens historiska lager. Likt en väv utgörs nämligen ett landskap av trådar med minnen och berättelser, historier som kan ha formats under hundratals - ibland tusentals år. Att synliggöra Lövholmens identitet är därför att göra Stockholms historia läsbar i landskapet, vilket är av stor betydelse för människor. Samtidigt utgör de postindustriella landskapen ofta strategiska lägen i staden. Utvecklad infrastruktur och ofta vattennära läge gör dessa områden intressanta att förtäta i en tid av en allt högre urbaniseringsvåg. Lövholmen är inget undantag i och med det uppdrag Stockholm stad gett det danska arkitektkontoret Gehl Architects om att rita en ny stadsdel i området. En vision finns om att skapa ca 1500 bostäder, fem förskolor och en högstadieskola i den nya strukturen som ska inrymmas på en yta som motsvarar parken Humlegården i Stockholm. Syftet med detta examensarbete är att visa för en stor målgrupp hur landskapsarkitektur kan aktivera dessa komplexa industrilandskap. Målet är därför att väva samman nya element med det historiska lagret för att forma ett landskap av betydelse för människor. Ett gestaltningsförslag med starka kopplingar grundat i Lövholmens alla minnen och berättelser - dess identitet. I sökandet efter denna struktur liknas landskapets komplexa system vid ett språk, där ordets delar får betydelse genom helheten. Inför transformationen och gestaltningen av Lövholmen är en litteraturstudie inom semiotiken och designteorin strukturalismens värld därför av stor vikt för att hitta språkets sammanlänkande principer som ska stärka kommunikationen i landskapet. Examensarbetet är mitt försök att väcka diskussion och ifrågasätta den allmänt etablerade strategin om förtätning och därmed Lövholmens framtid. Att inte enbart utgå från funktioner, exploateringstal utan istället landskapets potential och dess identitet. När förstaden Liljeholmen alltmer förtätas och liknar innerstaden till exploateringstal finns nämligen en unik möjlighet för Lövholmen att utvecklas och få en ny funktion likt ett andrum för rekreation, berättelser, lek och möten - ett landskap av betydelse för människor.