Vegetationsbyggnad som brygga för glappet mellan gestaltning och förvaltning : gestaltningsförslag för ett ständigt föränderligt Rostskogen i Hyllievångsparken

Abstract: Det finns ett glapp mellan gestaltning och förvaltning till följd av att områdena historiskt behandlats som separata delar. Speciellt framträdande är glappet i grönområden med komplex utformning och lång utvecklingstid, som urbana skogar och woodland. Långsiktigt riskerar glappet att leda till grönområden med låga värden för människa och miljö, med visioner som aldrig blir verklighet. Ett projekt som utmanar traditionella synsätt på gestaltning och förvaltning är Hyllievångsparken i Malmö. Med konceptet ”Framtidens park blir aldrig färdig” ska parkens gestaltning och förvaltning präglas av ständig förändring. Projektet är intressant att studera för att förstå hur föränderlighet angrips i praktiken och hur relationen ser ut mellan gestaltning och förvaltning, framför allt i den skogslika delen av parken, Framtidsskogen. Arbetet syftar till att ge större förståelse för vad det innebär att gestalta för långsiktig föränderlighet som landskapsarkitekt. Vidare syftar arbetet till att föreslå hur landskapsarkitekter kan bidra till att brygga glappet i gestaltningen av flerskiktade woodland och presentera ett konkret exempel på hur ett sådant gestaltningsförslag kan utformas. En kombination av metoder har använts i arbetet, varav intervjustudie och litteraturstudie haft störst inflytande på resultatet. Resultatet visar att det är komplext att arbeta med föränderlighet som koncept, det kräver ett integrerat arbetssätt över professionsgränserna. Gestaltningen bör ta höjd för att glappet finns och att resurserna för förvaltning kan förändras. Därför bör gestaltningen vara sprungen ur en gedigen kunskap kring vegetationsbyggnad, vegetationsdynamik och skötsel av sådana system. Gestaltningen bör utgå från tänkta resurser för förvaltning i valet av planteringsmetod, planteringsavstånd och artvariation. En välbalanserad artsammansättning kan till viss del kompensera för bristande gallring, vilket gör artsammansättningen till ett kraftfullt verktyg i gestaltningen av flerskiktade woodland. Utifrån resultatet av arbetets första två frågeställningar presenteras ett robust gestaltningsförslag över ett flerskiktat woodland i Hyllievångsparken, Rostskogen. Gestaltningsförslaget utgår från tänkta resurser för skötsel och ambitioner med projektet. Gestaltningsförslaget rymmer såväl artsammansättning, planteringsavstånd, planteringsmetod, skötselstrategier och långsiktiga målbilder. Arbetet visar på flera möjligheter att som landskapsarkitekt arbeta för att brygga glappet i gestaltningen av ett flerskiktat woodland och lägga en stabil grund för vision att bli verklighet långsiktigt, långt efter att planerna lämnat ritbordet. Arbetet visar också på hur komplext det är att arbeta tvärvetenskapligt och att det krävs både gestaltare och förvaltare som engagerar sig i dessa frågor.