Multifunktionella skyddszoner : minskade fosforförluster, ökad pollinering och andra ekosystemtjänster

Abstract: Användningen av skyddszoner är en gammal metod för att förhindra att föroreningar och näringsämnen når vattendrag, sjöar och hav från jordbruksmark. Men dagens effektiviserade jordbruk innebär fler påfrestningar på miljö och klimat. Markanvändningen ska räcka till att både producera mat och uppnå flera ekosystemtjänster. För att möjliggöra det undersöks nu multifunktionella lösningar. Den här rapporten undersöker skyddszoners förmåga att var multifunktionella genom att uppnå flera ekosystemtjänster, med störst fokus på fosforläckage och pollinering. Målet är också att se möjligheter och begränsningar i att realisera detta regelmässigt, skötselmässigt och ekonomiskt för ett resilient jordbruk. Genom en litteraturstudie och fallstudie av EIP-agriprojektet Samzon besvaras följande frågor: 1). Kan multifunktionella skyddszoner skräddarsys för att uppfylla olika ekosystemtjänster? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i att realisera det? 2). Kan de anpassas för att minska fosforerosion samtidigt som de gynnar pollinering av grödor på fälten i närhet av skyddszonen? 3. Om så är fallet, är Samzonskonceptet ett sätt att realisera det, och vari ligger möjligheter och begränsningar för Samzon som ett användbart implementeringsverktyg? Resultaten visar på goda möjligheter att realisera multifunktionella skyddszoner. Det visar sig att en del redan är multifunktionella i sin natur. Begränsningar finns dock kring kunskap på landskapsnivå. Hur ett regelverk kan utformas för att ersätta lantbrukare för sina ekosystemtjänster är också oklart.