Torget som en demokratisk plats : ett gestaltningsförslag för Rosendalstorg

Abstract: Den demokratiska betydelsen som torget besitter är en viktig aspekt när det kommer till framtidens stads- och torgplanering. I debatten om den pågående urbaniseringen talas det ofta om behovet av att förtäta städerna i hopp om att fler människor ska kunna bosätta sig på en allt mindre yta men genom att bygga bort öppna offentliga ytor, byggs också möjligheterna till socialt umgänge, aktivitet och offentliga sammankomster bort. Därigenom inskränks befolkningens rätt och möjlighet till informationsspridning, offentliga ställningstaganden och utbyte av åsikter - vilka är grundläggande förutsättningar för en väl fungerande demokrati. Förekomsten av öppna offentliga ytor i staden kan därför anses vara en direkt demokratisk rättighet och en begränsning av dessa ytor kan således riskera en inskränkning av demokratin. Det här arbetet behandlar därför torgets roll som demokratisk plats och hur det offentliga rummet relaterar till demokratiska värden men också hur en demokratisk plats konkret kan gestaltas. För att visa på detta har ett gestaltningsförslag för Rosendalstorg i Uppsala tagits fram utifrån frågeställningen ”Hur kan Rosendalstorg gestaltas för att bli en demokratisk plats?”. Arbetets metod kom att utgå från Rob Roggemas modell ”Research by design” och resulterade i en kontinuerlig designprocess där metoden som användes för att besvara arbetets dilemma utgjordes av en undersökande gestaltningsprocess. Arbetets olika delar löpte parallellt och resultatet växte därför fram ur en pågående process vilket gjort att arbetet kontinuerligt ifrågasatts och reviderats. Rosendalstorg är en del av ett större utbyggnadsprojekt i Uppsala kallat ”Södra staden” och genom att analysera och utvärdera detaljplanen kring Rosendal tillsammans med det kvalitetsprogram och de specifika önskemål och krav som kommunen har på Rosendalstorg, skapades en grund till arbetet. Det gjordes även en litteraturgenomgång för att förankra arbetet i tankar, forskningsresultat och idéer gällande det offentliga rummets betydelse för demokratin men också beträffande torgets generella roll i samhället. Konceptet ”Ett oskrivet blad” kom att utgöra en grund för arbetet och relaterar på flera plan till arbetet. Bland annat till den demokratiska rättigheten att uttrycka sig fritt, till den implicita rätten till utbildning, det angränsande medborgarhusets biblioteksinrättning samt det faktum att både torget och Rosendal skapats just utifrån ett ”oskrivet blad” för att komma att bli en helt ny stadsdel. Förslaget som presenterats svarar på frågeställningen genom att utgöra en öppen plats där utrymme ges för torget att bli en naturlig samlingsplats, både för större och mindre evenemang, demonstrationer och/eller offentliga möten. Kreativitet och jämställdhet premieras tillsammans med tillgänglighet och trygghet vilket tillsammans resulterar i en fri och demokratiskt förankrad plats. Definitionsproblematiken kring begreppet demokrati diskuterades i arbetets slutfas tillsammans med huruvida arbetets själva utförande är demokratiskt förankrat. Vidare forskning kan därför med fördel konkretisera landskapsarkitektens roll och dess uppgift som demokratiska samhällsbyggare.