Simuleringsstudie av produktionskonsekvenser med olika miljömål :

Abstract: Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige. Dessa område hade tidigare inventerats med Indelningspaketets metoder. En kompletterade målklassning av de tidigare cirkelinventerade avdelningarna gjordes under sommaren 1998. Vid mål­ klassificeringen bedömdes det vilken målklass som avdelningen eller delar därav tillhörde och vilken typ av hänsyn som skulle praktiseras för avdelningen. Simulering av produktion och ekonomin med eller utan miljömål utfördes med hjälp av Indelningspaketet (Jonsson m. fl. 1993), i vilket för studiens ändamål ett antal funktioner lagts till som gör det möjligt att t.ex spara enskilda träd och trädgrupper. För Ö stad simulerades l 00 fastigheter och för Brattåker 200 fastigheter på l 00 ha med hänsynsnivåerna 90-5-5, 80-10-10 och 70-15-15. Resultaten visar att avverkningspotentialen både på kort och långt sikt påverkas negativt i storleksordningen 10-15% med tillämpningen av 90-5-5 nivå. Fastigheternas nuvärden påverkas också negativt och minskningen skattades ligga i intervallet 5-10%. I båda fallen kunde det konstateras att effekterna är större i norra än i södra Sverige. Skillnaden är till största delen resultatet av att produktionen påverkas mindre av evighetsträd och kantzoner på bättre än på sämre boniteter. Att nuvärdesförlusten är lägre än minskningen av produktion beror på flera orsaker. En är att de sparade träden är av sämre kvalitet än genomsnittet av träd i avdelningarna. En annan orsak är att inventerarna har klassat bestånd med sämre ekonomiska förutsättningar som naturvårdsobjekt Vissa antagande i studien har gjorts i samband med sparandet av evighetsträd, eftersom kunskap saknas om överståndareffekterna över längre tidsperioder. Ä ven andra faktorer i studien är osäkra, men bedömningen är att osäkerheten kan slå lika mycket negativt som positivt, vilket gör att de skattade effekterna sannolikt ligger på en rimlig nivå.