Ökade produktionskostnader och krisberedskap : en intervjustudie från ekologiska nötköttsproducenters perspektiv

Abstract: Kriget i Ukraina har bidragit till stora utmaningar för dagens producenter i form av ökade produktionskostnader. Kostnader för insatsvaror, el och drivmedel har skjutit i höjden vilket har bidragit till att lantbrukare tvingats skära ner sin produktion eller i vissa fall lägga ner den helt (LRF 2022b). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekologiska nötköttsproducenter har påverkats av ökade produktionskostnader med fokus på insats-och försäljningssidan. Uppsatsen syftar även till att undersöka deras strategier och erfarenheter av tidigare kriser. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Värmland samt till produktionsinriktningen ekologiska nötköttsproducenter. Studien är gjord utifrån kvalitativa intervjumetoder. Totalt har sex antal gårdar undersökts i studien. Resultatet visar att den största faktorn som påverkar ekologiska nötköttsproducenter är drivmedelskostnaderna. Dieselberoendet är svårt att komma ifrån oavsett om produktionen är ekologisk eller konventionell. De framkommer att olika åtgärder redan har gjorts så som exempelvis GPS i traktorerna för att minska körsträckor och spara diesel. Det kan även ses ur ett hållbarhetsperspektiv då vi går mot ett mer fossilfritt samhälle. En lärdom som dras utifrån resultatet är svårigheten att hitta en balans i den ekologiska produktionen mellan att ha många djur, för lönsamhetens skull, samtidigt som de då behöver ha stora arealer foderproduktion, vilket kostar mycket diesel. Kostnaderna för plast är den andra faktorn som de ekologiska nötköttsproducenterna uppger har ökat mest efter dieseln vilket skiljer sig från vad konventionella producenter upplever (Eriksson 2018). Åtgärder som framkommer för att minska plastberoendet är exempelvis att anlägga plansilo, plantork alternativt använda mindre plast på balarna. Även detta kan ses ur ett hållbarhetsperspektiv då plastanvändningen anses behöva minska då den kan vara skadlig för miljön. Prisökningar på energi har motiverat flera av de ekologiska nötköttsproducenterna till att installera solceller. En egen produktion av el motiverar till fler eldrivna lösningar i verksamheterna, så som exempelvis eldrivna lastmaskiner och utfodringssystem. Lantbrukarna blir på så vis mindre sårbara till marknadssvängningar med en egen produktion av el. Även detta kan ses ur ett hållbarhetsperspektiv till att minska fossilberoendet. Ekologiska nötköttsproducenter kan ses som mindre sårbara än konventionella producenter i anseende till beroendet av växtskyddsmedel och konstgödsel vilket oftast produceras utanför Sverige. Samt att de i mindre grad köper in spannmål eller proteinfoder vilket ger ett skydd mot svängningar på den globala marknaden. Majoriteten av de ekologiska nötköttsproducenterna säljer sitt kött i den konventionella produktionskedjan. Majoriteten av gårdarna använder sig även av alternativa försäljningskanaler. Det framkommer en oro över en minskad ekologisk försäljning och en ökad konkurrens mot andra länder. När livsmedelspriserna ökar kollar producenterna mer på pris än på exempelvis ursprung och märkning. Detta kan ses som ett resultat av globaliseringen och kan göra svenska ekologiska producenter sårbara. Alla gårdar i studien har diversifierat sina inkomstkällor mer på produktionsnivå än på försäljningsnivå. Det framkommer även i resultatet att priserna för ekologiskt och konventionellt ligger nära varandra vilket gör det mer lönsamt att diversifiera verksamheten på produktionsnivå jämfört med försäljningssidan. I resultatet framkommer en oro kring Sveriges låga självförsörjningsgrad. De ekologiska nötköttsproducenterna upplever att krisberedskap behöver uppmärksammas mer på nationell nivå. De ekologiska nötköttsproducenterna lyfter även ansvarsfördelningen mellan regeringen, myndigheter och gårdar. Resultatet visar att det är en ojämn ansvarsfördelning och att det ligger för mycket ansvar på enskilda aktörer. Den rådande krisen gör att de ekologiska nötköttsproducenterna i studien fokuserar på att få ekonomin att gå ihop. För att behålla svenskt lantbruk krävs att regeringen går in och stöttar lantbrukare vid kris. Dels när konsumenter väljer bort svenskt ekologiskt kött samtidigt som produktionskostnaderna ökar. Resultatet visar vikten av att krisstöden håller en jämn fördelning och betalas ut i tid. Utan krisstöd riskerar producenter att minska ner produktionen eller sluta menar lantbrukarna i studien. Något som framkommer i resultatet är även att den ekologiska produktionen är mindre beroende av insatsvaror vilket på så vis minskar beroendet till den globala marknaden. Sett till den aspekten kan ekologisk produktion lämpa sig bättre i kris jämfört med konventionell produktion. I resultatet lyfter samtliga gårdar sina tidigare erfarenheter från torkan 2018. Lantbrukarna lyfter hur de under torkan fick ta lärdom av hur viktigt det är att ha en foderbuffert. Foderbufferten är därför en viktig del i gårdarnas krisberedskap. En form av krisberedskap är även att ha en flexibel och anpassningsbar produktion. Ur ett nationellt perspektiv framkommer vikten av variation på gårdar i både storlek och produktionsform.