Temporär urbanism som medel för en socialt hållbar stadsutveckling : att arbeta med sommargågator och utvärdering av dem

University essay from SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Som kreativt och innovativt planeringsverktyg har företeelsen temporär urbanism blivit alltmer populär de senaste åren. Temporär urbanism innebär att åtgärder tillämpas för att förändra en plats under en begränsad tid. De motiveras utifrån dess flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig efter stadens behov, och som ett resurseffektivt sätt att introducera nya användningsområden i det offentliga rummet för stadens invånare. I Sverige återfinns detta fenomen bland annat i form av sommargågator, som syftar till att tillfälligt transformera bilgator till gågator med folkliv, trygghet och attraktivitet som primärt fokus. Trots att metoden växer som ett alternativt planeringsverktyg beskriver litteraturen att få undersökningar, jämförande bedömningar eller kritiska reflektioner hittills gjorts över deras effekter. Det råder också svårigheter att utvärdera och följa upp sociala och mjuka värden, eftersom det saknas metoder som kan kvantifiera dessa. För att temporära åtgärder ska motiveras och legitimeras vid stadsutveckling framöver, bör metoder som stärker uppföljning och utvärdering av deras effekter tillämpas. I studien ställs den övergripande frågan: På vilket sätt kan utvärdering av sociala aspekter i temporära platsutvecklingsprojekt användas som ett medel för att uppnå socialt hållbar stadsutveckling? Frågeställningen besvaras med en litteraturstudie i kombination med tre fallstudier som fokuserar på hur trafikkontoren och näringslivet i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetar med att utvärdera städernas sommargågator. En litteraturstudie används som kunskapsbas genom hela arbetets gång och kombineras med en fallstudie i respektive stad. Fallstudierna ses som ett komplement till teorin för att i analys och diskussion kunna dra paralleller och föra underbyggda resonemang. Utifrån analys och diskussion presenteras ett antal slutsatser och rekommendationer i kapitel 7 som tillsammans knyter ihop studien. Bland annat har två gemensamma anledningar till att utvärdera identifierats från teorin och praktiken; dels för vidareutveckling, kompetensutveckling och beslutsfattande inom den egna organisationen, och dels som återrapportering i form av påverkansarbete och beslutsfattande till politiken. På så sätt är de utvärderingar som städerna genomför nyttiga redan idag. Men som slutsats konstateras även vikten av att utforma den temporära åtgärdens syfte och mål som vägledande för utvärderingens syfte. Det bör alltså finnas en tydlig koppling mellan dessa syften för att med utvärderingen identifiera relevanta indikatorer och därigenom kunna värdera dess effekter och om åtgärdens mål uppnåtts. - Vilket inte överensstämmer med fallstudierna, som utvärderar medborgarnas inställning och åsikter till projekten. I relation till detta konstaterar studien att det vore mer passande att följa upp sommargågatornas syften, vilka då skulle handla om att utvärdera de sociala effekter och värden som de fysiska åtgärderna genererar. En sådan utvärdering rekommenderas att utföras med en metodtriangulering, som bygger på en kombination av flera metoder i samma utvärdering. Detta för att skapa en mer effektiv och allsidig bild av sommargågatorna. Med en systematisk och noggrann utvärdering som ger en helhetsbild av sommargågatans effekter, skapas i sin tur ett gott underlag för vidareutveckling, beslutsfattande och påverkansarbete, dels inom den egna projektorganisationen och dels gentemot politiken. Utvärderingar kan därmed ge legitimitet till åtgärder som främjar sociala värden och i större skala - för en socialt hållbar stadsutveckling.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)