Hänsyn till varje pris : en intervjustudie med gruppcertifierade skogsentreprenörer i norra Sverige

Abstract: Miljöfrågor har i flera år varit ett ämne som engagerat mig. Samhällets intresse för miljön avspeglar sig i den skogspolitik som Sveriges riksdag beslutar om. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling har Sveriges riksdag och regering utformat 16 miljömål. Skogen är ett centralt ämne för miljöfrågor samtidigt som den är en ekonomisk resurs. Många livnär sig på skogen. Jag tycker att en balans mellan produktion och miljö är svår att uppnå. Enligt mig är certifiering är ett sätt att försöka skapa en balans mellan produktion och miljö i skogen och ge en tydlig bild över vilka lagar och förordningar som gäller skogsbruket. När jag arbetat med uppsatsen har min huvudfråga varit hur skogsentreprenörernas verksamhet har förändrats sedan de valde att certifiera sig och vilka kostnader certifieringen medför? Skogsbranschen efterfrågar en kostnadsmodell för certifieringen. I mitt arbete kommer jag att arbeta med en klassisk kostnadsmodell. Kostnadsmodellen består av indirekta och direkta kostnadsslag som utgör ett försäljningspris, i detta fall ett pris för att utföra tjänster av PEFC certifierad entreprenör. Syftet med arbetet var att identifiera de kostnadsslag som certifieringen innebär för entreprenörerna. Arbetet inleds med en kontakt på SMF Certifiering AB. SMF Certifiering AB har varit till stor hjälp med att etablera kontakt med entreprenörer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där jag gav entreprenörerna utrymmet att själva beskriva hur de upplevt certifieringen. En kvantitativ undersökning hade lett till en numerisk jämförelse med flera motfrågor. Genom att utföra undersökningen kvalitativt fick jag svar på de motfrågor jag upplevt att tidigare studier medfört. Utifrån intervjuerna har jag identifierat fem stycken direkta kostnadsslag och ett flertal indirekta. De direkta kostnadsslagen registreras enligt teori på kostnadsbärare. Som entreprenör utför man ett arbete, en så kallad tjänst. I detta fall tolkar jag tjänsten som kostnadsbärare. Den intäkt som entreprenörer erhåller efter utförd tjänst ska täcka upp för alla kostnader. Detta innebär att de kostnader som uppstår till följd av certifiering och har en direkt påverkan på kostnadsbäraren, tolkas som direkta kostnadsslag. Enligt min tolkning av kostnadsmodellen har samtliga indirekta kostnadsslag påverkan på kostnadsbäraren oavsett om entreprenören är certifierad eller ej, därför har arbetet större fokus på att identifiera direkta kostnadsslag. Entreprenörerna som jag intervjuat menade att de inte får mer betalt för utförda tjänster, de menar att certifieringen kostar bara pengar. Certifierade skogsägare får mer betalt då de säljer certifierat virke. Skogsindustrin kan sälja produkterna dyrare eftersom virket är certifierat. En kostnadsmodell kan bevisa hur mycket certifieringen kostar entreprenören och då kan de kräva att högre pris för utförda tjänster. Dessutom måste PEFC certifiera skogsägare anlita PEFC certifierade skogsentreprenörer, det innebär att skogsentreprenörerna inte kan arbeta utan att vara certifierade idag. Alla åtgärder som utförs i skogen har en direkt effekt naturens utveckling. Det ligger i människans ansvar att vårda den natur som finns. Kan man motivera ökad miljöhänsyn om det bidrar till ekonomisk förlust?