Plats för odling : om stadsodlares relationer till stad och bostadsområden i en hållbar stadsutveckling

Abstract: I den här uppsatsen undersöks stadsodling som social företeelse med ett fokus på odlingar som engagerar barn, unga och familjer. Stadsodlingen har varit ett alltmer vanligt inslag i städerna och ett alltmer undersökt ämne inom forskningen under senare år. Ibland begränsas beskrivningen av stadsodlingens sociala funktion till att den fungerar som en mötesplats. Med den här uppsatsens teoretiska angreppssätt är förhoppningen att kunna förstå mer om skälen bakom stadsodlingens popularitet. Med en tvärvetenskaplig ansats där både sociologiska och mer miljöpsykologiska teorier tas till hjälp undersöks stadsodlingen dels uppifrån, från ett förvaltningsperspektiv, dels nedifrån genom de som arbetar med växter och människor ute i staden. Teorier om medborgardeltagande, socialt kapital, den gröna miljöns betydelse för hälsa samt platsanknytning har använts. Den huvudsakliga metoden har varit intervjuer med platsbesök där tre olika stadsodlingar har studerats. Syftet med studien är att undersöka hur stadsodling kan bidra till en stärkt social hållbarhet i Malmö. Resultatet gav en bild av att stadsodlingen blivit alltmer eftertraktad på förvaltningssidan, både kommuner och fastighetsägare stöttar odlingsprojekt av olika slag. Att upplåta mark till människor som vill odla den gemensamt går väl i linje med de rådande idealen om ökat medborgarinflytande. Bland odlarna själva finns en drivkraft som tycks bygga mycket på sökandet efter kunskap om matproduktion. I ett alltmer globalt livsmedelssystem där kunskapen koncentrerats till några få producenter söker många efter en motvikt, och att engagera barnen i detta känns meningsfullt för många. De faktorer som tydligast kan kopplas till en ökad social hållbarhet handlar om stadsodlingens tillgänglighet. Att införa gemensamma aktiviteter i kvarter och på innergårdar gör att många kan delta, även barn vars familjer inte har möjlighet att skjutsa till olika fritidsaktiviteter eller skaffa dyr utrustning. Att de undersökta odlingarna bjuder in människor i alla åldrar underlättar också deltagandet. En annan viktig faktor handlar om den fysiska förändringen som en stadsodling kan innebära. Den ökade platsanknytningen som kan uppstå ur möjligheten att få lov att fysiskt förändra och påverka sin egen närmiljö är en viktig del för att skapa positiva spiraler av trygghet och närvaro. En utmaning som stadsodlingen står inför är att öka och behålla bredden av deltagare. Om ribban läggs för högt gällande kunskapsnivå eller föreningsengagemang riskerar det att innebära att bara de redan frälsta nås av odlingens alla potentiella fördelar. I uppsatsen finns flera exempel på hur man kan arbeta för att engagera även nya odlare, att det finns ledare på plats är en viktig pusselbit. Att det är svårt att få ekonomi i odlingen är en annan utmaning. Både inom kommunal förvaltning och hos fastighetsägare syns motsättningar mellan stadsodlingen och den traditionella förvaltningen av utemiljöer. Att få till ett kunskapsutbyte mellan dessa parter och inte se dem som konkurrerande vore en väg framåt men då behöver stadsodlingens sociala värden lyftas.