Kycklingproduktion : en analys av produktiongrenens ekonomiska förutsättningar

Abstract: Kycklingkonsumtionen ökar i världen och i Sverige. För att bemöta den ökade efterfrågan på Svensk kyckling som kan förväntas i framtiden behöver den slaktade volymen öka och fler djur produceras. De befintliga producenterna föder idag upp fler omgångar kyckling per år än någonsin och ökat kapacitetsutnyttjande sker också genom delad slakt för vissa producenter. För att bemöta den ökade efterfrågan på svenskt kycklingkött kan därför förväntas att produktionsytan behöver öka i landet i form av nyinvesteringar. Det visar även SJV (2015) att intresset för investering i kycklingproduktion har ökat. Det finns dock begränsad offentlig information om prisnivåer samt intäkts- och kostnadspåverkande faktorer för kycklingproduktion vilket gör att det råder informationsasymmetri på marknaden och mot allmänheten. Vid samtal med kycklingproducenter lyfts detta problem fram genom att de upplever att många har en felaktig bild av branschens lönsamhet. Det efterfrågas oberoende kalkyler och analyser som kan påvisa en korrekt bild av branschens lönsamhet och förutsättningar. Studiens syfte är att analysera olika produktionsvariablers påverkan på det ekonomiska resultatet för kycklingproduktion. I studien upprätts en investeringskalkyl för ett nybyggt kycklingstall på 8000 kvadratmeter för att identifiera hur förändringar i produktionsvariablerna påverkar lönsamheten. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in från anonyma kycklingproducenter i form av historisk produktionsuppföljning samt genom intervjuer. För att bedöma investeringskostnaden har nyligen uppförda kycklingstalls investeringskostnader analyserats. Studiens resultat visar att lönsamheten vid en investering i ett kycklingstall är mycket svag vid rådande förutsättningar. Investeringskalkylerna i studien beräknas med nuvärdesmetoden och hanterar inte finansieringskostnader. Vid aktuella prisnivåer samt genomsnittligt produktionsresultat från studiens producenter med en grundinvestering på 4200 kr per kvadratmeter och en kalkylränta på 4 % visar studien en vinstmarginal om – 3,6 % då investeringens livslängd är 20 år. Lönsamheten för studiens kalkylobjekt är så pass svag att investeringen inte kan betala av sig med en nollränta på 20 år. Studien visar även hur känslig produktionen är vid produktionsförändringar för delad slakt och antalet omgångar per år. Skulle den delade slakten upphöra och en återgång sker till tidigare utslaktningsmetoder försämras lönsamheten från investeringskalkylen med 85 % årligen jämfört med grundförhållandena i tidigare stycke. Skulle producenterna leverera en omgång mindre per år jämfört med grundförhållandena i tidigare stycke försämras lönsamheten med 12,5 % i kalkylen årligen. Studien jämför även räntabiliteten på totalt kapital mellan producent och förädlingsledet. Detta görs genom en jämförelse med Scandi Standard årsrapport 2015 och kalkylobjektet. Det är stora skillnader mellan produktionsled och förädlingsled visar studien. Hade kalkylobjektet krävt samma avkastning på totalt kapital som Scandi Standard uppvisar 2015 hade ett TB1/kvm av 218,19 kr krävts. Det är en ökning på 157 % jämfört med producenternas nuvarande genomsnittliga TB1/kvm.