VAT and Education, An analysis of the implementation and interpreta-tion of the exemption for educational services in Swedish law

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utbildning behandlas i förhållande till EU:s mervärdesskattelagstiftning. Vidare kommer denna uppsats att analysera rättsfall från EU-domstolen och hur domstolens tolkningar av begreppet utbildning relaterar till principen om neutralitet. Med detta som bakgrund kommer uppsatsen gå vidare och titta på hur Sverige har implementerat reglerna för denna typ av verksamhet i nationell rätt. Hur svenska domstolar och Skatteverket har tolkat denna implementering kommer sedan att jämföras med den EU-rättsliga regleringen och principen om neutralitet. Vad neutralitetsprincipen innebär kommer att förklaras med hjälp av doktrin och rättsfall från EU-domstolen. Slutsatserna som denna uppsats kommer fram till är att tillhandahållandet av utbildningstjänster är undantaget från mervärdesbeskattning i den mån den faller in under undantaget i artikel 132 i EU:s mervärdesskattedirektiv. EUdomstolen har tolkat undantaget för utbildningstjänster restriktivt och har genom sin praxis utvecklat begreppet utbildning som ett självständigt koncept under EU-rätten. Tolkningarna från EU-domstolens förhållande till neutralitet varierar, där principen om neutralitet i vissa fall har fått stå tillbaka till förmån för andra intressen som också är viktiga i förhållande till mervärdesskatterätten. Det ska dock tilläggas att ingen av de tolkningar som presenteras i uppsatsen är helt inkompatibla med neutralitetsprincipen, systemet för mervärdesskatt inom unionen uppfyller generellt kravet på ett neutralt mervärdesskattesystem. Den svenska implementeringen av regleringen av utbildningstjänster i mervärdesskattedirektivet stämmer generellt sett väl överens med den EU-rättsliga regleringen av det samma. Samma sak kan i stort sett sägas om implementeringens förhållande till EU-domstolens praxis. Något som dock är intressant är att i svenska domstolar har prövningen ofta kommit att handla om ifall den skatteskyldige har tillhandahållit utbildningen på ett självständigt sätt, något som inte alls diskuteras i rättsfallen från EU-domstolen. Skatteverket har också tagit fasta på ett krav om självständighet som är ganska långtgående i förhållande till de svenska domstolarnas praxis. Ett sådant krav får en negativ påverkan på den svenska regleringens förhållande till neutralitet.