Ekonomiska aspekter av stallhygien och djurskötarens ”djuröga” i grisproduktion

Abstract: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga. Hur stallen rengörs kan också påverka hälsan hos stallpersonalen då det vanligaste sättet att rengöra stall idag är med högtryckstvätt som genom vibrationerna kan orsaka skelett- och ledskador. Dålig hygien kan påverka djurens hälsa negativt genom ökat smitt-tryck. Det kan resultera i sämre produktionsresultat genom lägre foderintag och försämrat foderutnyttjande samt högre dödlighet. Olika produktionssystem och utfodringssystem kan påverka stallhygienen. En person med djuröga definieras som någon som är intresserad av djur och avel, ser att något är fel med djuren innan problemen får allvarliga konsekvenser, har god hand med djuren samt håller rent och prydligt i stallarna. Rapporterade studier visar att både hygien och personalens kompetens (djuröga) påverkar både grisarnas och djurskötarnars prestationsförmåga och därmed grisföretagets produktivitet och lönsamhet.