Hundförbud i skidspåren : hur upplevs det av skidåkare och hundägare i Stadsliden, Umeå kommun?

Abstract: Den tätortsnära skogen har stor betydelse för människorna i dess närområde. Eftersom Umeå har som mål att expandera till 200 000 invånare år 2020 kommer trycket på de tätortsnära skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom många intresseområden ska samsas. Den här studien fokuserar på grupperna skidåkare och hundägare i det tätortsnära skogsområdet Stadsliden i Umeå. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer någon friktion eller konflikt mellan grupperna. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, för att kunna gå djupare in i var problematiken föreligger. Totalt intervjuades 11 personer, fyra hundägare, fyra skidåkare och tre tjänstemän från Umeå kommun. Under intervjuerna framkom att skidåkarna inte upplever ett större problem med hundägarna och hundarna i Stadsliden, men det som irriterar dem är om spåren blir förstörda, vilket de blir när människor går i dem. Eftersom det råder hundförbud på skidspåren borde inte människor gå där, men en del gör det ändå. Många hundägare upplevde däremot att de ofta blev åthutade när de korsade skidspåren, alternativt gick längs med spåren, på områden där de var tvungna att göra det. Belysning upplevdes som ett problem. Eftersom belysningen endast är tillgänglig för skidåkarna i Stadsliden, känner sig många av de gående exkluderade från Stadsliden kvällstid. På de breddade spåren som finns idag, tänker sig kommunen att det kan vara lämpligt att motionärer utan skidor samt hundar, kan gå vid sidan av spåren. Eftersom det då skulle finnas en preparerad gångstig med belysning, skulle troligtvis de konfrontationer som finns idag minska.