Halmens betydelse för kolhalten : Föra bort eller bruka ner – hur påverkar det kolhalten i marken

Abstract: Halmens användningsområde är en ständigt aktuell fråga och det diskuteras vart den gör bäst nytta: kvar på fältet som jordförbättring, i pannan som bioenergi eller som strö i djurstallar. Många har räknat på halmens ekonomiska värde ur näringsämnessynpunkt, både i Sverige och övriga världen. Halmen kan också ha viktigt biologiskt värde som bör beaktas, särskilt om man inte har tillgång till stallgödsel på sin gård. Halmanvändning är något som intresserar lantbrukare runt om i landet som anser att deras jordar börjar bli allt mer fattiga på maskar, porer och aggregat samtidigt som man upplever att skorpbildning blir allt vanligare och därmed svårare att bruka jorden trots nya jordbearbetningssystem. Enligt en sammanställning som gjorts på uppdrag av naturvårdsverket där tillståndet i svensk åkermark undersöktes med jordprover från 2001-2007 har ca 40 % av mineraljordarna i landet idag en kolhalt som är lägre än 2 % i matjordslagret (0-20 cm). Framförallt i Skåne där jordproverna visade ett medel på 1,5 % kol i matjordslagret (Eriksson et al. 2010). Vintern 2013-2014 anordnades en workshop i Skåne där ett tjugotal lantbrukare deltog. Där fick de bland annat svara på frågor om sina jordars hälsa och bördighet. 75 % av dem uppskattade att de hade ca 2 % kol i matjorden. 100 % svarade att mullhalten är viktig och något som bör arbetas mer ingående för att öka. Endast en tredjedel svarade att de hade gjort riktade insatser för att försöka öka mullhalten. Kol är en av grunderna till allt liv och mullhalten i marken är därför direkt avgörande för odlingsegenskaperna i vår åkermark. En högre mullhalt ökar vattenhållande förmågan och aggregatbildningen i marken. Mull står dessutom för en betydande del av det förråd av näringsämnen till växterna som finns i marken. Därför har en bred litteraturgenomgång genomförts där litteratur från Skandinavien och Europa gåtts igenom för att försöka få svar på min frågeställning. Det är svårt att dra konkreta slutsatser av hur mycket halmen bidrar till att höja kolhalten, eftersom det är många parametrar som påverkar, t ex klimat, jordart, utgångsläge för kolhalten, val av gröda och sort, jordbearbetningssystem, gödseltyper m.m. Att förändra kolhalten i marken tar lång tid och kräver därför mångåriga insatser eller permanenta förändringar. Det är därför viktigt att planera hur man ska agera för att öka kolhalten i marken. Eftersom det är så många parametrar som påverkar just halmens betydelse för kolhalten i marken har inte målet med denna studie varit att kunna ge exakta svar, utan snarare kunna kartlägga de viktigaste parametrarna och beskriva dess betydelse för uppbyggandet av markkol.