Att arbeta för en värld som fungerar : en studie om samtalets betydelse för att bygga ett hållbart livsmedelssystem

Abstract: I uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör för samtalen som pågår mellan representanter för odlingsinriktningarna. Studien är abduktiv och det teoretiska ramverket har växt fram i takt med att empirin samlats in. Metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Centrala begrepp för uppsatsen är ”kunskapssökande” och ”synsätt”. Studien utgår från Gilles Deleuzes & Félix Guattaris poststrukturalistiska förståelsemodell och organiseringsmönster ”rhizom” som uppmuntrar till ”samtal i mellanrummen”, som utmärks av att skapa nya kopplingar snarare än dialektiska samtal. Uppsatsen visar att informanterna har en öppenhet inför att förstå olika odlingsinriktningars filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkt, men att den förståelsen sträcker sig till en viss gräns, då informanterna upplever att verklighetsuppfattningarna delvis skiljer dem åt. Intervjuerna visar att det framför allt tycks utgöras av en upplevd skillnad, snarare än en verklig skillnad. Uppsatsen visar att informanterna delar både en holistisk syn på världen och en kritik mot hur livsmedelssystemet är organiserat på ett strukturellt plan. Merparten av informanterna uppfattar att odlare inom deras respektive synsätt, finner det främsta handlingsutrymmet för en hållbar omställning av livsmedelssystemet, inom den egna livsvärlden. I uppsatsen framkommer även att det pågår informella samtal mellan odlingsinriktningarna, där informanterna delar praktisk kunskap om odling i syfte att utröna hur det är möjligt att skapa hållbara odlingssystem. Detta sker bland annat genom att informanterna för de olika odlingsinriktningarna delar med sig av och studerar varandras kursmaterial. Informanterna uppfattar dock inte dessa samtal i sig som ett verktyg för förändring, utan menar framför allt att den rådande samhällsdiskursen förhindrar den hållbara omställningen av livsmedelssystemet. I studien diskuteras hur samtal om kunskapssyn skulle kunna öka förståelse mellan människor som strävar mot hållbar förändring av livsmedelssystemet. Tidigare forskning om den alternativa odlingsrörelsen har främst fokuserat på rörelsens strategier och upplevda motsättningar inom rörelsen. Resultatet från den här studien bidrar till att vidga förståelsen för hur gemensamma samtal, som efterföljs av handling understödjer en hållbar omställning av livsmedelssystemet.