Gestaltningsförslag för utemiljön vid samfälligheten Fläderblomman : med utgångspunkt social hållbarhet och ståndortanpassat växtmaterial

Abstract: I det här examensarbetet undersöks hur utemiljön på samfällighetsområdet Hofterup- Fläderblomman kan bli grönare och mer varierad än vad den är idag. Frågeställningen som besvaras är om boendevärdet på Fläderblomman kan ge en bättre social hållbarhet genom att tillföra mer växtlighet samt vilka växter som är lämpliga för platsens ståndort. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag som ska förbättra boendevärdet med hjälp av växtmaterial samt belysa vikten av en varierad och grönskande närmiljö. Inledningsvis fokuserar arbetet på en litteraturstudie med tyngdpunkt på social hållbarhet och växters inverkan på denna. Vidare beskrivs faktorer som påverkar växtplatsen, det vill säga ståndorten. Avslutningsvis i litteraturstudien beskrivs CSR- modellen, vilken beskriver växters överlevnadsstrategier. I den undersökande delen av arbetet görs platsbesök, platsdokumentation och samtal med representanter från styrelsen på Fläderblomman. Platsanalysen görs med stöd av Catherine Dee´s sju rumsliga strukturer (Dee 2001) och vidare från denna sammanställs en behovslista som tas vidare in i gestaltningsprocessen. Undersökningen utmynnar i ett gestaltningsförslag i form av en illustrationsplan, skisser samt växtlista. Gestaltningens fokus ligger på fyra huvudområden på projektplatsen: Entréer & gångstråk, finrummet, mellanrummen samt sällskapsrummet & stig. Växterna har i första hand valts för att klara rådande ståndort men även för att bidra med årstidsvariation, vintergrönt, blomning från vår till sen höst och en del för att bidra med vinterstruktur. Resultatet av arbetet visar på att genom att arbeta med ståndortsanpassat växtmaterial kan mer långsiktigt hållbara planteringar skapas. Om intressanta områden gestaltas lockas de boende ut på området och på så sätt kan också spontana möten ske. Med utgångspunkt i de studier och teorier som tas upp i arbetet om hur människan påverkas av gröna miljöer kan social hållbarhet förbättras.