Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) : startålder samt årlig tillväxt i Västerbotten

Abstract: I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler. Kärnveden antas fungera som stöd för att bära upp kronan. Splintveden fungerar som en slags ledningstransportör av vatten och näringsämnen mellan kronverket och rötterna. Det är skillnad i egenskaper mellan dessa vedtyper och därmed också i användningsområde. Splintved är mer eftertraktad för pappermassaindustrin och kärnveden mer lämplig för konstruktionsvirke. I denna studie undersöktes startåldern i yngre tallar samt hur mycket kärnvedsringar som bildats/år i äldre tallar under den tid de varit aktiva kärnvedsproducenter. I studien undersöktes även om tallar bevuxna på låg bonitet med hög grundyta hade producerat mer kärnvedsringar/år än tallar på hög bonitet med låg grundyta. Studien delades upp i två delar bestående av yngre tallar som fick utgöra startålder för motsvarande äldre tallar. De yngre och äldre tallarna fördelade sig på fyra avdelningar var, innehållande 15 provträd per avdelning. Startåldern för kärnvedsbildning i denna studie beräknades till mellan 7-8 år i brösthöjd. De äldre tallarna hade i snitt bildat mellan 0,40 till 0,47 kärnvedsringar/år. Samt det förelåg ingen signifikant skillnad mellan producering av kärnvedsringar/år mellan avdelningen med låg bonitet och hög grundyta mot avdelningen med hög bonitet och låg grundyta. Den framtagna regressionsmodellen kan antas fungera för att förklara bildade kärnvedsringar/år i äldre bestånd på ståndorter och i bestånd med liknande förutsättningar som de undersökta.